Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - H.: Hvad vilja adjunkterna? Ett genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad vilja adjunkterna?
209
kan bjuda på är en efter Dahls matrikel uppgjord förteckning
på de lektorer, som blifvit utnämnde under åren 1880—1885.
De låta fördela sig på följande sätt:
Teol. kandidater...................................3.
Adjunkter eller kolleger...........................9.
Utan föregående ordinarie anställning 16.
Docenter . .................22.
5°-
Alltså i8°/o adjunkter mot 440/0 docenter!
Efter dessa anydningar om det bestående systemet kan det
ej förvåna någon att Herr Xy utstöter ett skri af ovilja och
raseri, då man hotar att rycka honom ur munnen den brödbit,
om hvilken han trodde sig så säker. Hvarje rättänkande
människa måste för honom hysa ett djupt deltagande! Men saken
har äfven en annan sida, om vi näml, betrakta den från skolans
synpunkt. Det kan nämligen sättas i fråga hvad betydelse denna
lärdom, som gifvit sig uttryck i vetenskapliga afhandlingar, äger
för skolan. Det gafs en tid, då världens vise tillika gjorde
anspråk på att ensamma vara de bäste statsmännen, lagstiftarne,
talarne, uppfostrarne, läkarne, skalderna o. s. v., eller som
Ho-ratius uttrycker sig: »Den vise är rik och en utmärkt
skomakare och ensam skön och konung». Denna filosofi är i teorien
för längesedan utdömd och på de flesta områden äfven i
praktiken. Så ha vi oss t. ex. icke bekant att skomakarne
besvärats af någon konkurrens från de lärdes sida åtminstone sedan
näringsfrihetens dagar, och man har äfven öfvergifvit den ur
Stoas visdom deducerade satsen: en gammal major är den bäste
postmästaren. Men ännu i våra dagar heter det: den lärdaste
mannen är tillika den bäste kyrkoherden, den bäste skolmannen.
Att vara en god predikant och en god själasörjare eller en
duglig pedagog betyder intet i jemförelse med en bundt
afhandlingar, då det gäller ett fett pastorat eller en högre
lärarebefattning, Jag vill ingalunda förringa det vetenskapliga
skriftställe-riets stora betydelse och värde, men jag hyser för detsamma ej
den vidskepliga vördnad, som hindrar så mången att tillerkänna
andra områden af mänsklig verksamhet den ära och de
förtjen-ster, dem tillkomma. Dylikt skriftställen och pedagogisk
duglighet höra ej samman med mera nödvändighet än boktryckeri
och skaldekonst; erfarenheten gifver vid handen att de i sin
högsta potens snarare stå till hvarandra i omvänd än direkt
proportion. Den väsentligaste innebörden af adjunkternas
reformförslag är en anhållan att man måtte låta »detta vara detta», en
sträfvan att häfda och värna om sin verksamhets rättmätiga ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
