Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - H.: Hvad vilja adjunkterna? Ett genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad vilja adjunkterna?
213
kunskaper och hela verksamhet i öfrigt, ofta under ett helt lif,
utan särskild ersättning tages i anspråk på ett område, där åt
de lärare (lektorerna), för hvilka det egentligen är afsedt, staten
ansett billigt förunna betydligt högre lön och mindre
tjänstgöring. Att en adjunkt, som sköter lektorstjenst, blefve med
afseende på tjänstgöringstid likställd med ordinarie lektor kan
under sådana förhållanden icke anses annat än som en ganska
blygsam begäran. Hade adjunkterna varit blott hälften så oblyga,
som Herr Xy utmålat dem, skulle de äfven begärt någon
ekonomisk godtgörelse; ty efter alla moderna principer betalas
allt arbete efter hvad det är värdt i och för sig själf; i annat
fall borde ett statsråd, som varit professor eller general, aflönas
högre än det, som blott varit lektor eller öfverste.
Men det system, som följes inom skolan, är för staten
billigare såsom synes af följande beräkning. De ofvannämnde
ordinarie adjunkternas 113 timmars tjänstgöring skulle egentligen
kräfva 6 lektorer. Då skillnaden mellan en lektors och en
adjunkts lön är 1,000 kr., förtjänar således statsverket på de
ordinarie adjunkternas bekostnad vid detta läroverk 6,000 kr.
årligen. Under förutsättning af liknande förhållanden vid endast
halfva antalet af statens 36 högre läroverk inbesparas alltså
18x6,000= 108,000 om året. Tager man så extra ordinarierna
med i räkningen skulle denna summa höjas betydligt. Ett
onekligen billigt system! Men på hvems bekostnad? Vi lämna nu
den andra punkten, som på intet sätt berör lektorerna.
Så är däremot icke förhållandet med den tredje.
Adjunkterna ha yrkat att tjänstgöringen skulle något jämnare fördelas
mellan de båda slagen af ordinarie lärare. Herr Xy förvånar
sig icke öfver att adjunkterna »vilja förbättra sin ställning», han
medgifver således att deras arbete är väl drygt; men hvad som
harmar honom är att det skulle ske på »lektorernas bekostnad».
Gärna vill jag medgifva att adjunkterna i denna punkt begått
ett politiskt misstag, äfven om deras framställning icke saknar
all rättsgrund såsom t. ex. gent emot lektorerna i
naturvetenskap, hvilka ej ha några scripta att rätta och ha nästan hela
sin undervisning inom 5:0 och 6:e klasserna. Men Herr Xy
har ju själf anfört ett plausibelt skäl, då han antyder, att
»adjunkterna underskatta värdet af sin egen undervisning». För
öfrigt vill jag endast påpeka att om de föreslagna reformerna
blefve en verklighet, skulle denna ökning i lektorernas arbete
äfven en gång kunna komma att drabba adjunkterna själfva.
Det är således ej den allra »krassaste egoism», som dikterat
detta förslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
