Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - H.: Hvad vilja adjunkterna? Ett genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Hvad vilja adjunkterna?
Söka vi nu framställa den uppfattning, som legat till grund
för adjunkternas reformförslag, torde den kunna formuleras
ungefär så här : för lärare vid statens allmänna läroverk inrättas
en gemensam examen, som mera specielt motsvarar skolans kraf;
de ordinarie lärarne indelas i tvenne grupper med olika
lönevillkor men med utsikter att öfvergå från den lägre till den
högre väsentligen på grund af förtjänster inom verket; härigenom
skulle bättre än genom något annat medel befordras den unge
lärarens nit och intresse för sin verksamhet, då det däremot
under nuvarande förhållanden icke är underligt, om detta intresse
dödas genom de ringa utsikterna till befordran med ökad lön
och något minskad tjänstgöring.
Så ter sig saken objektivt sedt, och att en sådan
organisation skulle befordra läroverkens bästa låter icke förneka sig,
liksom att det var adjunkternas obestridliga rättighet att uttala
dessa önskningar, då de af regeringen uppmanades att yttra sig
öfver ett nytt förslag till skollag.
Sedan ofvanstående nedskrifvits, har jag haft den glädjen
att se enahanda åsikter uttalas af en yngre akademisk lärare. I
Mars-häftet af denna Tidskrift förekommer en uppsats af
Docenten D:r E. Wrangel, hvarur jag ber att få citera följande:
»Ett ytterligare missförhållande i den högre lärarebildningen kunna
vi här ej underlåta att påpeka. Såsom kompetensvilkor för
lek-torsbeställningar fordras, såsom bekant, att inför filosofisk
fakultet försvara en afhandling. På denna afhandling, som numera
vanligen rör någon begränsad specialfråga, nedläggas i våra
dagar mycken möda; ofta åtgår till dess författande ett par år.
Är nu dermed verkligen något för ZZimr^-kompetensen vunnet?
Vi tveka icke att svara: högst obetydligt. För andra ändamål
är det nog godt och väl att genom ett dylikt arbete sätta sig
in i den vetenskapliga metoden och, i bästa fall, på några
punkter rikta den vetenskapliga fackkunskapen; men vanligen
för-värfvas genom detta studium i och denna behandling af ett
inskränkt litet område icke mycket flera för den högre
lärareplatsen lämpliga kunskaper. Man må till försvar för detta slags
vetenskapliga eller qvasivetenskapliga skriftställen säga hvad man
behagar, nog skulle den tid, som härför anslås, af en blifvande
elementarlärare vida bättre användas genom mera omfattande
studier i det ifrågavarande ämnets olika områden».
Vi komma nu till den punkt, som gjort allra mest väsen
af sig — titelfrågan. De reservationer från lektorernas sida och
de otaliga tidningsartiklar, som däraf framkallats, börja vanligen
med ett uttryck af författarens bättre känslor: »hela denna fråga
kunde saklöst lämnas åsido» eller »detta är egentligen en
eti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
