Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - E. Wermcrantz: Kristendomsundervisningen vid de allmänna läroverken enligt förslag af 1890 års kommitté - Trosläran och kyrkohistorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristendomsundervisningen vid de allmänna läroverken. 305
Enligt kommitterade skall detta mål uppnås genom att studera
dogmernas historia. »Först när lärjungen genom kyrkohistoriens
studium», heter det (sid. 145), »funnit, hvilket utvecklingsarbete
ligger bakom troslärans dogmer, kan han inse dess rätta värde
och betydelse». Men det dogmhistoriska stoff, som finnes i våra
nu använda läroböcker i kyrkohistoria, är alltför obetydligt’för
att kunna bilda en tillräcklig grundval för insikten i dogmernas
verkliga värde och betydelse. Skall lärjungen föras till en sådan
insikt på den här anvisade vägen, så måste kyrkohistorien, vida
mer än hittills varit fallet, blifva dogmhistoria. Icke ens det
kyrkohistoriska studiet för prästexamen medför en så omfattande
kännedom om de kristliga lärosatsernas historiska utveckling, att
deras värde och betydelse tydligt inses därigenom, ännu mindre
då den obetydliga kurs i kyrkohistoria, som läses för
studentexamen. Och likväl vilja kommitterade, på samma gång de fordra
en så ingående kännedom af läroutvecklingens historia, att
kyrkohistorien i skolan ännu mindre än hittills skall behandlas från
läroutvecklingens synpunkt, såsom af den i det föregående citerade
motiveringen för troslärans uppskjutande till åttonde klassen
framgår. Den af kommitterade föreslagna åtgärden leder följaktligen
icke till det för densamma uppgifna ändamålet.
Men den rätta insikten uti troslärornas värde och betydelse
vinnes icke genom att studera historien om huru de uppkommit,
utan på en helt annan väg. Den vinnes genom att ställa de
ifrågavarande lärorna i den heliga skrifts och den egna
erfarenhetens ljus. Detta är den väg, som Kristus själf anvisat för att
vinna visshet om lärans sanning (jfr Joh. 7: 17); det är ock den
väg, som kyrkan anvisar. Det dogmhistoriska studiet kan bidraga
till befästande i vissheten, men det får aldrig blifva hufvudsaken
i fråga om sökandet efter visshet.
Den grundsats, som förmått kommitterade att uppskjuta
undervisningen i trosläran, strider mot den grundsats, som följes i
fråga om alla andra undervisningsämnen. Skulle kännedomen
om ett läroämnes utvecklingshistoria utgöra en nödvändig
förutsättning för insikt i detsamma och skolans undervisning
omgestaltas i enlighet med denna förutsättning, så komme den
nuvarande undervisningen i alla ämnen att vändas upp och ned.
Lärjungen skulle då först i hvarje ämne lära känna det arbete,
som ligger bakom de läror, som nu meddelas honom. Så måste
han då läsa grammatikens historia, historiens och geografiens
historia, matematikens historia, naturalhistoriens historia, fysikens och
kemiens historia och filosofiens historia, i annat fall känner han
ju icke, hvilket arbete som ligger bakom de satser, som
läroböckerna innehålla. Orimligheten uti en sådan anordning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
