Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - E. Wermcrantz: Kristendomsundervisningen vid de allmänna läroverken enligt förslag af 1890 års kommitté - Trosläran och kyrkohistorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 Kristendomsundervisningen vid de allmänna läroverken.
undervisningen ligger i öppen dag. Och dock kräfver
kommitte-rades för kristendomsundervisningen uppställda grundsats en sådan
anordning. Konsekvensens orimlighet vittnar om
utgångspunktens oriktighet.
Känslan af det både från pedagogisk och religiös synpunkt
enda riktiga i detta hänseende förmår oss att meddela våra barn
de första religiösa och sedliga begreppen på ett utvecklingsstadium,
där vi äro medvetna om att det skulle vara alldeles olämpligt
och ändamålslöst att meddela dessa begrepps historia.
Hufvudsaken i religionsundervisningen, äfven på det högre
stadiet, är och förblir att meddela insikt i kyrkans lära, icke i
historien om denna läras uppkomst.
Undervisning i religion är hufvudsak, undervisning i
religions-historia bisak. Först böra själfva lärorna, kristendomssanningarna,
meddelas, sedan deras historia, i den mån den medhinnes. Skall
något i undervisningen inskränkas eller därifrån uteslutas, så må
det vara det senare, icke det förra. Man bör icke genom det
sätt, hvarpå man meddelar de religiösa sanningarna, väcka den
föreställningen hos lärjungarna, att kj’rkan ännu söker efter
sanningen. Man bör i stäliet låta dem, äfven genom själfva
undervisningsmetoden, känna, att kyrkan är fast öfvertygad om att
hon redan funnit sanningen.
Skulle bristande insikt i troslärornas historiska utveckling
utgöra ett hinder för läsning af religionsläran, hvad skall man
då säga om katekesundervisningen? Föga upptages i
religionsläran, som ej finnes berördt i katekesen. Det är blott den
skillnaden, att det i trosläran är utförligare behandladt. Någon ny
dogm, hvars värde ynglingen icke skulle inse förrän efter
dogm-historiskt studium, förekommer icke. Af samma skäl, som anförts
för troslärans uteslutande från 6:te och y:de klasserna, skulle
följaktligen katekesen uteslutas från undervisningen på det lägre
stadiet och i folkskolan.
Hvad är det då för dogmer, som utgöra föremål för
undervisningen ? Den heliga skrifts frälsningssanningar, framställda
från vår kyrkas ståndpunkt. Dessa sanningar framträda ju i
samma ljus, äfven då de läsas direkt i skriften. Det är ju klart,
att de ställen, som behöfva förklaring af en lärare, som står på
vår kyrkas ståndpunkt, förklaras i enlighet med dess bekännelse.
Men det är den betydliga fördelen med att studera en
religions-lära, att de särskilda hufvudsanningarna där, hvar på sin plats,
i en viss ordning efter frälsningsuppenbarelsens historiska
utveckling framhållas, under det att vid kursiv bibelläsning, det helt
och hållet beror på lärarens omdöme, om och när de särskilda
frälsningssanningarha skola närmare utvecklas. Den kristna lifs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
