Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Xy: Några ord med anledning af Växjö-adjunkternas cirkulär - 2. Docenters anställning i de allmänna läroverkens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord med anledning af Växjö-adjunkternas cirkulär. 383
Låtom oss emellertid antaga, att Hr H , som säger sig
under 15 år haft anställning vid olika läroverk, verkligen funnit
3 docenter eller f. d. docenter, som icke visat sig fullt lämpliga
såsom lärare. Jag vill då fråga, huru många andra lika
olämpliga eller ännu mer olämpliga lärare, som icke varit docenter,
har han under dessa 15 år funnit vid desamma läroverken.
Besvarar han frågan sanningsenligt och tillämpar han samma
utmärkta slutledningsmetod som förut, så kommer han
otvifvel-aktigt till det resultat, att äfven de elementarlärare, som icke
varit docenter, äro olämpliga eller måhända ännu mer
olämpliga såsom lärare.
Huru frestande det än kunde vara, vill ins. icke vara nog
inhuman (humanisterna lära annars, om man får fästa något
afseende vid den erfarenhet, Hr H. förvärfvat, utmärka sig för allt
annat än humanitet) att följa Hr H:s taktik och framdraga
exempel på lektorer, som förut varit adjunkter, men hvilka såsom
lektorer icke varit sådana, som de bort. Och allra minst skulle
ins. vilja af dessa exempel draga den konklusionen, att
adjunkter icke böra befordras till lektorer. Ins. håller dessutom före,
att vi icke böra utpeka hvarken den ene eller den andre.
För att visa, att adjunkter ingalunda så sällan befordras
till lektorer, som man skulle kunna tro fallet vara, då man läser
jeremiaderna i Växjö-adjunkternas cirkulär »till deras tjänande
bröder», anförde jag efter prof. Hildebrandsson en tabell, hvaraf
synes, att bland de 162 personer, som 1879 voro lektorer, 64
före utnämningen varit adjunkter, under det att endast 50 varit
docenter och 29 fil. doktorer utan ordinarie anställning1).
Den af mig anförda statistiken (1879) omfattar enligt Hr H.:
»en period, som ligger långt före införandet af nya
kandidatexamen» (1870), och enligt Hr H. var det med denna senare
examen, som »docentfabrikationen först började bedrifvas i större
skala». Jag har sökt kontrollera denna Hr H:s uppgift och fun-
1) På det att den anförda tabellen icke skulle blifva onödigt vidlyftig,
uteslötos 4 rader, innehållande uppgifter, som, såvidt af tabellen framgår,
icke beröra frågan om adjunkternas och docenternas befordran till lektorer
(»Lärare vid praktiska eller enskilda läroverk 4,» »Lärare i lefvande språk
eller naturvetenskap 6», »Prester utan skoltjänst 2», »Obekante 7») och jag
angaf genom en rad................ att uteslutning gjorts uti det inom
citationstecken anförda utdraget ur prof H:s tabell. Detta ger Hr H. anledning att
s. 217 påstå, att jag adderar 64 4- 50 -J- 29 = 162. Man måste befinna sig
i en mycket hjälplös belägenhet för att kunna komma fram med dylikt, så
mycket mer som Hr H. sid. 208 säger: »Redan den statistik, Hr X.
framdrager; visar, att icke 40 % af lektoraten voro besatta med forna adjunkter».
Här har också Hr H., då han uträknade procenttalet, användt slutsumman
162 och icke 143.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
