Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Xy: Några ord med anledning af Växjö-adjunkternas cirkulär - 2. Docenters anställning i de allmänna läroverkens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord med anledning af Växjö-adjunkternas cirkulär. 387
det företrädesvis är kompetenta extralärare och vikarierande lärare
och med dem likställda lärare vid enskilda läroverk, som
utnämnas till lektorer. Från dem hotar den största faran vid
lektors-tillsättningarna, men endast ett fåtal bland dessa lärare äro eller
hafva varit docenter.
Huru mycken tilltro man bör skänka åt det sanningsvittne,
som djärfves påstå, »att lektoraten under en följd af år varit så
godt som reserverade åt universitetets docenter till förfång för
verkets egna lägre tjänstemän, adjunkterne» och att docentens
specimen enligt vedertagen praxis skall förskaffa honom första
lediga lektorat, synes till fullo af ofvanstående. Man vet
sannerligen icke, om man skall förvånas mest öfver den oblyghet,
hvarmed han, som beskyller en annan för falsarier, framkommer med
sina sanningslösa uppgifter, eller öfver den oförsynta djärfhet,
hvarmed han framställer påståenden, hvilkas egenskap af
osanningar, är så lätt att ådagalägga.
Sedan vi konstaterat det faktum, att de flesta nya lektorer
tagas ur extralärarnes eller de vikarierande lärarnes krets, återgå
vi till jämförelsen (sid 74) mellan promoverade fil. dr E. och
promoverade fil. dr F. Vi göra detta så mycket hellre, som
enligt Hr H:s testimonium mina »oblyga försök att vilseleda den
mindre sakkunniga allmänheten där måhända framträda mest
ohöljdt.» E. och F. hafva, såsom vi erinra oss ur
Växjö-adjunkternas cirkulär, samtidigt fullgjort alla kompetensvilkor för sökande
af lektorat och med väsentligen lika betyg för såväl teoretiska
som praktiska prof; därefter ger sig E. ut i skolans tjänst, under
det att F. kvarstannar vid universitetet.
Äfven om F. förordnas till docent, blir hans ställning icke
så lycklig, som Hr H. synes tro. Enligt honom åtnjuta
docenterna »ej sällan» stipendier, lika stora som extralärarnes löner
och få dessutom räkna tjänstår efter inträde i skolans tjänst.
Äfven häri misstager sig Hr H. Såsom docent kan nämligen
F. under de närmaste åren icke räkna på docentstipendium, ty
dessa stipendier äro jämförelsevis helt få i fil. fakulteten, och de
äldre docenterna hafva naturligtvis företräde. Icke heller kan F.
utan mycket besvär och arbete få räkna tjänstår vid inträde i
skolans tjänst. Genom Kgl. bref af år 1885 och fil. fakultetens
med anledning däraf utfärdade närmare föreskrifter hafva
nämligen vilkoren för lönetursberäkning för docenter, som icke äro
innehafvare af docentstipendium, så ändrats, att det numera torde
vara ytterst få docenter, som vid inträde i läroverkens tjänst få
räkna tjänstår från sin vistelse vid universitetet såsom docenter.
Vill F. genom författarskap meritera sig — och det är det,
som saken här gäller — då har han dessutom icke tillfälle att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
