- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1892 /
390

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Xy: Några ord med anledning af Växjö-adjunkternas cirkulär - 3. Tjänstgöringsskyldighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39° Några ord med anledning af Växjö-adjunkternas cirkulär.

andra länders särskilda grader skulle vara bannlysta. I stället
hafva goda skäl anförts, hvarför den nu varande gradskillnaden
bör bibehållas.

Emedan de betydligt ökade studiekostnader, som en
lek-torsaspirant nödvändigt måste underkasta sig, ingalunda stå i
proportionerligt förhållande till den högre lön, som han såsom
lektor erhåller, så är det från ekonomisk synpunkt sedt redan
nu ytterst oklokt att förvärfva lektorskompetens, äfven om denna
kompetens omedelbart efter disputationsprof och profår skulle
bereda lektorsaspiranten anställning såsom lektor (Ped. Tidskr.
1892, s. 79, 80). Detta oaktadt vilja adjunkterna göra
lektoraten ännu mindre lockande. Så t. ex. vilja de öka
lektorernas, men minska sin egen tjänstgöringsskyldighet. Enligt
adjunkternas förslag skulle nämligen en adjunkt tjänstgöra 22—26
tr, hvaremot lektorer, som icke äro domkapitelsledamöter och
som utgöra det stora flertalet, skulle tjänstgöra 22—24 tr. En
lektor skulle sålunda kunna åläggas tjänstgöra 24 tr, medan en
adjunkt skulle kunna slippa undan med 22 tr. Detta är så
mycket obilligare, som det vid granskning af årsredogörelserna
visar sig, att adjunkterna vid de högre allmänna läroverken
endast undantagsvis (månne någonsin?) tjänstgöra det maximum af
timmar, som de kunna åläggas tjänstgöra, och att de i
medeltal icke undervisa mer än omkring 24,4 tr (Ped. Tidskr. 1892,
s. 83). Det skulle således enligt adjunkterna icke vara nog
med, att lektorsbefattningarna i ekonomiskt afseende äro sämre
än adjunkturerna; de skulle också med afseende på
tjänstgöringsskyldigheten göras ännu mindre lockande, i det att en lektor
skulle kunna åläggas undervisa mer än en adjunkt. Och ett så
befängdt galet förslag kan finna en försvarare!

Att undervisa i t. ex. VI: 1 anser Hr H. vara liktydigt med
att sköta lektorstjänst, antagligen emedan adjunktsprof afläggas i
V1). Också ett skäl! Skollagen bestämmer icke, om
undervisningen i en viss klass skall skötas af lektorer eller adjunkter,
men det ligger i sakens natur, att lektorerna såsom egande den
högre kompetensen undervisa i de högre klasserna, så långt
tillgången på lektorer rhedger, och att adjunkter och extralärare
sedan få taga vid. Ofta kan dock vid skemats uppgörande icke
undvikas, att en eller annan adjunkt får undervisa i en
abituri-entafdelning och i VII: 1. Om i sådant fall adjunktens
undervisning inskränkes till 24 tr, så har ett afdrag af 4 tr gjorts från

1) Det kan vara skäl att i sammanhang härmed påpeka, att man på
ett ställe föreslagit, att adjunktsprof må kunna afläggas eventuelt i V, i IV
eller i III. Und. utlåt., s. 519 och 524).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1892/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free