Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Xy: Några ord med anledning af Växjö-adjunkternas cirkulär - 3. Tjänstgöringsskyldighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord med anledning af Växjö-adjunkternas cirkulär. 389
3. Tjänstgöringsskyldighet.
Växjö-adjunkterna uttalade i sitt cirkulär, att adjunkternas
tjänstgöringsskyldighet bör minskas. »De lägre klasserna äro i
allmänhet större och innehålla betydligt flere för studier
obekväma lärjungar». »Undervisningen därstädes är mera
tålamods-pröfvande och nervslitande och tager betydligt mera lärarens rent
pedagogiska förmåga i anspråk, i ty att det alltid är svårare att
sänka sig till barnets utvecklingsståndpunkt än den redan vuxne
ynglingens».
Om dessa skäl hade någon betydelse, borde väl
adjunkterna vara belåtna med att fa undervisa i de öfre klasserna, då
tillfälle därtill erbjudes. Men Hr H. är tvärtom mycket
missbelåten därmed, att adjunkter få undervisa VI och VII. Han vill,
att de adjunkter, som ha »förmånen» att få en (enligt
Växjö-adjunkterna) mindre ansträngande tjänstgöring i de öfre
klasserna, dessutom skola få minskad tjänstgörings/?’:/ Han tyckes
till och med ifrågasätta, att dessa adjunkter skulle komma i
åtnjutande af en tredje förmån: högre lön. I min förra uppsats
ha dessa frågor så utförligt behandlats, att det nu kan vara nog
med att låta Hr H. och Växjö-adjunkterna vederlägga
hvarandra.
I stället må här framhållas en sak, som flere gånger
påpekats, men som adjunkterna synas hafva mycket svårt att fatta,
och det är, att inom skolstaten liksom inom andra stater och
kårer jinnas olika grader: mera fördelaktiga och mindre
fördelaktiga tjänster. Kompetensfordringarna äro ofta desamma
för de mera fördelaktiga som för de mindre fördelaktiga
platserna, men så är icke fallet på lärarebanan, utan för vinnande
af lektorskompetens fordras, från maturitetsexamen räknadt, mer
än dubbelt så lång tid, som kräfves för vinnande af adjunkts
kompetens (Ny Eckl. Tidn. 1891 N:o 45)1).
Adjunkterna hafva icke anfört några skäl, hvarför just inom
lärarekåren den demokratiska jämnlikhetsprincipen skulle
tillämpas och hvarför just inom vårt lands lärarekår i motsats mot
1) Hr H. har »lyckats komina i besittning af en statistik öfver fil
kand.- och fil lic.-examina, som aflagts i Lund 1877—84». Han tyckes
icke känna till Eneströms »Statistiska undersökningar rörande studie- och
examensförhållandena vid de svenska universiteten» (Stockh. 1888).
Lyckan att komma i besittning af en examensstatistik, som gäller för båda
universiteten och omfattar tiden 1870—86, kan där i rikaste mått beskäras
honom Med tillhjälp af detta arbete kan han icke komma till annat
resultat än en ins. i N. Eckl. Tidn. 1891 N:o 45, som yttrar, att »åtminstone
ingen medelmåttigt utrustad student behöfver för vinnande af
adjunktskom-petens offra mer än 3,8 år, häri inberäknadt profår».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
