Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - K. P. Nordlund: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. Svar på hr Rollins uppsats (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen.
455
En lärjunge N., som ej är fängslad i quatorspeciesbojorna,
löser uppgiften på följande sätt: Emedan förhållandet mellan
vinsten och inköpssumman är /T, så skola, om vinsten delas i
4 och inköpssumman i 31 lika delar, vinstens delar blifva lika
med inköpssummans delar. Försäljningssumman, som är lika
stor med vinsten och inköpssumman tillsammans, består således
af 35 (4 + 31) sådana delar. Sålunda delas 595 kr. i 35 lika
delar, då hvarje del blir 17 kr. Därefter tages 31-falden af
17 kr., som är 527 kr., hvilken är inköpssumman.
(När läraren förelägger lärjungarne dylika uppgifter, som
äro ytterst allmänna, bör han till en början åskådliggöra
lösningen genom räta linier uppritade på svarta taflan, som antagas
föreställa de i uppgifterna förekommande storheterna. De räta
linierna indelas i öfverensstämmelse med uppgifterna.)
Lösningen af en räkneuppgift sönderfaller i tvenne skilda
delar: 1) En analys af uppgiften, hvarigenom vägen för
räkningen utstakas. 2) Räkningen.
Af dessa delar är den första den svåraste, på samma gång,
som den är den mest intresseväckande, därför att den är
för-ståndsodlande. Ordnas nu räkningen efter »räknesätt», såsom nu
sker, så bortfaller i de flesta fall den första delen, i det
räknaren helt naturligt blott anstränger sig för att finna räknesättet,
som skall användas och detta sker i de flesta fall på
gissningens väg. Lärjungar, som sakna matematisk begåfning (och
deras antal är betydligt öfvervägande), nödgas alltid tillgripa
denna utväg. De uppgifter, som vanligen förekomma i
exempelsamlingarna, äro därför försiktigtvis så anordnade, att lärjungarne
mycket lätt kunna gissa sig till räknesättet. När vid
läraremöten räkneundervisningen någon gång kommer under
diskussion, så affattas nästan alltid resolutionen så, att man endast
skall eftersträfva räknefärdighet. Med räknefärdighet förstås: dels
färdighet att analysera en uppgift, dels att med eller utan
användning af siffror som hjälpmedel verkställa uträkningen. Den
diskussion, som föregått resolutionens affattande, ger vid
handen, att man med räknefärdighet endast förstått den senare
delen. Lärare och lärarinnor resa hem till sina skolor glada och
styrkta i sina åsikter samt bedrifva undervisningen såsom förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
