Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - K. P. Nordlund: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. Svar på hr Rollins uppsats (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrågasatta reformer vid
räkneunder-visningen.
Svar på hr Rollins uppsats i fjärde häftet af pedagogisk
tidskrift för år 1892.
(Forts, från föreg. häfte.)
Hr R. har i sin anmälan (sid. 411) fäst sig vid uttrycket
»I m. : t90», som han lösryckt från sitt sammanhang. (På sid. 459
i detta svar har jag bifogat det ställe i min bok, hvarifrån det
blifvit taget.) Emedan hr R. åter i sitt svar upptagit det, så
vill jag nu bemöta hans inlägg och sedan granska det vanliga
sättet att behandla beräkningen af detsamma. Hr R. säger på
sid. 411 : >’Ett uttryckssätt som följande: »j m. : -fa» (som
utmärker en längd, hvaraf | m. utgör 9 tiondelar) kan utbytas mot
det enklare tecknet g m. innebär ett språk, som icke synes
af-passadt för den ifrågavarande ståndpunkten.» I mitt förra svar
(sid. 50 och 51) nämnde jag, att denna tydning ej medför några
svårigheter för lärjungarna och visade förfaringssättet, samt
yttrade slutligen: »hr R. kan ej neka till, att »| m. : har den
ofvan angifna betydelsen. Nu vill hr R., att det dessutom skall
beteckna en räkneoperation, som skall företagas med längden | m.
och talet T9jj. Att i ett uttryck inlägga två så olika betydelser
är en påtaglig orimlighet.» Därpå svarar nu hr R., att man har
rätt att tillägga en beteckning den betydelse, hvarom man vill
komma öfverens. Detta är sant, men med ett mycket viktigt
förbehåll, och detta är, att man ej förut öfverenskommit om, att
tecknet skall hafva en annan betydelse. Och det är just detta
förhållande, som här eger rum. Hvarje matematiker måste
erkänna, att »j m. : ^» betecknar en längd, hvaraf j m. utgör 9
tiondelar, och då kan man ej öfverenskomma om en annan betydelse
åt uttrycket. Sedan man t. ex. öfverenskommit, att siffran 7 skall
vara tecken för talet sju, sä går det ej an att sedan
öfverenskomma, att tecknet 7 äfven skall vara tecken t. ex. för talet »fem-
Pedagogisk Tidskrift, 1892. 12.
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
