Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - K. P. Nordlund: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. Svar på hr Rollins uppsats (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen.
Låtom oss i föreställningen åhöra en lektion, som hr R. håller
med en lärjunge L.! Hr R. tillämpar naturligtvis sina principer.
Hr R.: i kilogram socker kostar 72 öre. Hvad kostar J kg. af
samma vara? L.: 18 öre. Hr R.: Det är rätt. Hvilket
räknesätt använde du? L.: Division. Hr R.: Nej — du använde
multiplikation. L.: Det är besynnerligt; hr R. har själf lärt
mig det räknesätt, som jag nu begagnade och då kallade han
det division. Hvarför skall det nu kallas multiplikation? Hr
R. framställer då dogmen »om dé likbenämnda räknesättens
enhet», men utan åsyftad verkan. Slutligen säger hr R.: »Det kan
tyckas vara besynnerligt, men om du kommer så långt i dina
studier, att du får läsa algebra, så skall saken blifva klar.» L.:
Jaså — algebran måtte vara en högst märkvärdig vetenskap.
Därefter framställer hr R. följande uppgift: | kilogram kaffe kostar
48 öre. Hvad kostar 1 kg. af samma vara? L.: 1 kr. 92 öre.
Hr R.: Det är rätt. Hvilket räknesätt använde du? L.:
Multiplikation. Hr R.: Det är orätt. — Fortsättningen lika med det
föregående.
På detta sätt gestaltar sig läran »om de likbenämnda
räknesättens enhet» och dess tillämpning i skolan. Men dogmen är
ej blott i pedagogiskt hänseende förkastlig utan äfven i
vetenskapligt, ty ett bland de första och viktigaste kännetecknen på
en vetenskap är, att den skall vara fri från motsägelser. Vid
dogmens tillämpning träffar man på den ena motsägelsen efter
den andra. Hvad man den ena gången sagt vara sant,
förklaras vara osant en annan gång. — Förtjänar dylikt namnet
vetenskap? Quatuorspecieslärans achilleshäl är och har alltid varit
multiplikation och division i bråk, och det hjälper ej att genom
sofismer, »modifikationer» och tillskrufvade definitioner försöka
att uppehålla den sjuka saken. Förr eller senare skall det blifva
klart för hvar och en, att det ej längre går an att ordna
talläran efter »räknesätt».
När i vår barndom de latinska räknetermerna nådde våra
öron, förnummo vi en obehaglig känsla. Vi föreställde oss att
bakom de främmande orden dolde sig en mängd mystiska
saker, som vi omöjligen kunde fatta. Vi gingo emellertid på i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
