Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - K. P. Nordlund: Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen. Svar på hr Rollins uppsats (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifrågasatta reformer vid räkneundervisningen.
495
svaren. Därför är det så lätt att genom åskådningsmedel för
barnen klargöra skillnaden mellan dessa bägge uppgifter, ehuru
räknemekanismen är densamma. Detta behandlingssätt anser hr
R. naturligtvis vara för simpelt. — Inga latinska benämningar och
inga namn på räknesätt förekomma.
Denna fråga står i nära samband med en annan viktig fråga.
I min »lärogång» är upptagen en mängd vid
räkneundervisningen förekommande termer och uttryck, som dels äro
öf-verflödiga dels bevisligen oriktiga; äfvenså finnas förslag till
nya benämningar i st. f. de utdömdas. Vore det ej nödvändigt
att dessa viktiga frågor upptogos till behandling af lärarne i
räkning. Till en början kunde den viktiga saken diskuteras i
tidskrifter och skoltidningar samt sedan vid läraremöten
slutbehandlas. Både lärare och lärjungar lida mycket af det närvarande
tillståndet. En lärare tvingas mången gång att vid
undervisningen ändra oriktiga uttryck, som barnen inlärt af en annan
lärare. Icke sällan händer det, att bevisligen riktiga uttryck
blifvit af lärare utbytta mot falska. Att barnen skola lida mycket
af denna villervalla, då de för den ene läraren skall uttrycka
sig på ett sätt och för en annan på ett annat sätt, är lätt att inse.
Slutet blir, att de ej våga lita på lärarens utsago. Det har
väckt min synnerliga förvåning, att de kommittéer, som haft till
uppgift att granska utgifna läroböcker i räkning, med en så len
hand berört denna sak, oaktadt den med skäl räknas till
undervisningens hjärtpunkter.
Jag går nu att bemöta det, som hr R. yttrat på senare
delen af sid. 167, som läsaren torde genomgå. Sammanfattningen
af det sagda är: att, om 1 kilogram af en vara kostar ett
upp-gifvet pris, så erhålles priset på ett helt antal kilogram af samma
vara genom prisets multiplikation med det hela talet. Är
kilo-gramtalet ett bråk, så fordrar »konsekvensen», att man äfven då
skall säga, att svaret erhålles genom prisets multiplikation med
bråket. När priset å ett helt antal kilogram är gifvet, så
erhålles priset å 1 kilogram genom- prisets division med det hela
talet. Är kilogramtalet ett bråk, så fordrar äfvenledes
»konsekvensen», att man äfven då skall säga, att räknesättet är division.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
