Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jacobsson, Axel, Än en gång Lektor J. Bergmans Horatiusedition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
An en gång Lektor J. Bergmans Horatiusedition. 57
med formerna — liksom det ej behöfdes mer än myrten ät
honom sjelf, efter som han satt i »skymundan».
Förut har dock Lektor Bergman angifvit, att skalden af
humanitet och flärdloshet ville fritaga tjenaren från besväret
att skaffa rosor. Men var detta skälet, så behöfver ju intet nytt
tillfogas, såvida icke till äfventyrs utg. vill inbegripa under
»humanitet och flärdloshet, att den ene var slaf och den andre,
husbonden, satt dold för allmänhetens blickar. Anmälaren anser,
att Lektor Bergman missförstått Naucks anmärkning och inlagt
allt för mycket i hans ord: Ministrum hat zum Gegensatse
bibentem, wodurch sich auch die Bedeutung bestimmt». Här
må också påpekas, huru Lektor Bergmans fullkomligt ohållbara
påstående uppkommit, att exstructis in altum divitiis 2. 3. 19
möjligen anspelar på att Dellius nedlagt sin förmögenhet på
uppbyggandet af en slottslik villa. Han har antagligen i
an-märkningarne hos Nauck fäst sig vid ordet »aufgethiirmt», och
strax stod för hans fantasi ett slott med tinnar och torn. Dock
fordrar billigheten det erkännandet, att han först gifvit en riktig
förklaring af uttrycket. Hans egen absurda tolkning får man
på köpet.
I samma ode 2. 3. 23. hade anmälaren häfdat den gamla,
goda och af yttre lika mycket som af inre grunder sannolikare
tolkningen af sub divo moreris. »Kan icke» säger Lektor
Bergman, »anmälaren uppvisa oriktigheten eller osannolikheten af denna
tolkning, så har han dömt sig sjelf. Kraftuttrycket får väl
gälla som argument. Frågan är: står sub divo i motsats till
Orciè Detta jaka oräkneliga auktoriteter och derför hänvisas
till Stamberg (hos hvilken utg. funnit t. ex. hela anmärkningen
till beatis Arabum gazis), till Lektor Fahlcrantz upplaga, som
tydligt säger, att det der parallelstället, hvilket af utgifvaren
åberopas, ingenting bevisar, samt slutligen till Professor Frigeils
erkändt fina öfversättning. Utan tvekan föredrager anmälaren
de nämndas uppfattning framför Lektor Bergmans och väntar sin
dom med glad tillförsigt. Och dock är det egentligen den
omständigheten, som klandrats, att Lektor Bergmans anmärkning till
stället ifråga nästan påtrugar mindre skarpsinniga skolynglingar,
om de nämligen behöfva läsa hans bok, den uppfattningen, att
moreris står i konj. på grund af ett underförstådt ut consecutivum.
Vill utgifvaren fortfarande påstå detta, har han ytterligare dömt
sig sjelf.
Då Lektor Bergman i 1. 54. 10 håller på sin förklaring af
invisus, så må här påpekas, att anmälaren mot utgifvarens
förklaring sätter den store Lessings. Denne har nämligen fint och
snillrikt uppvisat, hvarföre invisus här är rigtigare tolkadt såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
