Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - von Schwerin, H. H., Några ord om prof. E. Carlsons Skolgeografi - Nord-Amerika. Kurs II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Några ord om Prof. E. Carlsons Skolgeografi.
S. om Baltimore. Det för de hvite osunda klimatet gör, att det
färgade elementet här är det öfvervägande.
Vidare säger förf. (pag. 147): »Det inre af landet
sönderfaller i 3 hufvudafdelningar: 1) Atlantiska kustslätten Ö. ut. Den
utbreder sig från östra sluttningen af Alleghanybergen ned mot
hafvet ... 2) Mississippibäckenet i midten. Det utgör ett stort
slättland mellan Alleghanybergen i Ö. och Klippiga bergen i V. . . .
3) Högländerna V. ut.» Att denna indelning är synnerligen
bristfällig, säger sig sjelf.
Längre fram (p. 150) yttrar förf., att Indianterritoriet
utgör en tillflyktsort för »de fåtaliga vilda (!) indianer, som ännu
finnas qvar inom Förenta staterna». (Hvar idka då de beridna
Indianerna sina berömda buffeljagter?) Påståendet är alldeles
oriktigt; indianbefolkningen i detta territorium utgöres af des. k.
»Fem civiliserade nationerna», Cherokeser, Choctows,
Checka-sowas, Creeks och Seminoler; vilda Indianer förekomma icke
inom detta område. Strax efter säger förf. (p. 150): »Landets
urinvånare, indianerna eller rödskinnen (300 t.), äro i våra
dagar tillbakaträngda till vissa områden V. om Mississippi, där
de ständigt alltmer aftaga i antal.» Äfven detta påstående är
ogrundadt; de s. k. »reservationerna» eller de för Indianerna
undantagna områdena finnas spridda öfverallt i Förenta
Staterna, så t. ex. förekomma dylika i staterna New York och
Nord-Carolina. Det uppgifna antalet, 300,000, för Indianerna
är för högt; den sista folkräkningen gaf som resultat 249,000
(Alaska med omkring 13,000 oberäknadt).
I fråga om majsen borde väl förf, åtminstone antydt,
hvartill de oerhörda massorna af detta sädesslag användas.
Lärjungen kan ju annars lätt bilda sig den falska
föreställningen, att Amerikanerna sjelfva äta upp sin majs i stället
för att därmed göda svin. I fråga om Förenta Staternas
span-målsexport måste det särskildt påpekas, att dess förnämsta artikel
är hvetemjöl, hvilket är vigtigare än det omalda hvetet, och
att majsexporten är obetydlig, derför att 96 0 0 af skörden
förbrukas inom landet sjelft. Skogshandteringen är icke af vigt
särskildt för de »nordvästra staterna», såsom förf, säger (p. 151).
Fisket, denna för Förenta Staterna så utomordentligt vigtiga
näring, affärdas alltför kort. Vattenkraftens stora betydelse för
Förenta Staternas industri nämnes icke o. s. v. o. s. v.
Brittiska Nord-Amerika omfattar icke hela området N.
om Förenta Staterna »utom halfön Alaska» (p. 153).
Kustbrämet (55 kil. bredt enl. traktaten 1800) vid Stora Oceanen
mellan 6o° och 55° N. br. tillhör Förenta Staterna, hvilka
sålunda till stor del utestänga England från hafvet i vester.
Fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
