- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugunionde årgången. 1893 /
175

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - von Schwerin, H. H., Några ord om prof. E. Carlsons Skolgeografi - Nord-Amerika. Kurs II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några ord om Prof. E. Carlsons Skolgeografi.

175

ställningen af Canadas naturliga vegetationszoner (p. 154) är långt
ifrån lyckad. Tundran omfattar nämligen icke blott området
närmast Ishafvet, utan t. ex. äfven hela Labradors östra kust.
Skogsområdet deremot omfattar hela Canada O. om
Winipeg-sjön (med undantag af de trakter, der tundran förekommer, och
på de platser, der skogen i och för nyodlingar blifvit undanröjd)
samt i allmänhet landet mellan Klippbergen och Stora Oceanen.
Prärierna och de mera trädlösa slätterna upptaga området
närmast O. om Klippbergen, från Canadas gräns i S. till ungefär
Athabascasjöns bredd i N. Buffelhjordar finnas icke heller
i Brittiska Nord-Amerika, hvilket förf, borde hafva
observerat (p. 154).

»Dominion of Canada» är deladt icke i 7 provinser och
3 distrikt (menar förf., att inga territorier alls finnas?), utan
omfattar 7 provinser, 5 distrikt och 2 territorier samt »arktiska öar»,
om man skall vara noggrann. Ett rent nonsens är att utan
kommentarier anföra Halifax som »utgångspunkt för
ångbåts-förbindelsen (!) med England» (p. 154), då flera andra sådana
utgångspunkter ju här finnas. Förf, nämner, att Montreal
har universitet; hvarför särskildt nämna detta här, när samtliga
de tre andra af förf, anförda canadiensiska städerna likaledes
hafva universitet, och bland dessa särskildt det i Toronto anses
vara det förnämsta? Icke »halfön Labrador» (p. 154), utan
endast en del deraf, eller Ostkusten, hör tillsammans med New
Foundland. Större delen af halfön tillhör Canadaväldet.

Indianerna lefva icke uteslutande i de stora skogarne
V. ut (pag. 154), utan finnas flerstädes i det canadiensiska väldet
t. ex. i dess östra delar. Likaledes förekomma Eskimåerna
icke blott vid Ishafskusten, utan äfven i det nyss anförda
Ost-Labrador. Torskfisket vid New Foundlands bankar är icke
numera det rikaste, utan öfverträffas af fisket vid Labradors östra
kust. Med hvilka sydfrukter menar förf, att
Bermudas-öarna förse New Yorks marknad (p. 154)? Förnämsta
exportartikeln är annars grönsaker (företrädesvis lök).

I regel anföra vi endast rättelser af föreliggande arbetes
faktiska misstag, men nämna deremot endast undantagsvis hvad
vi för vår del anse hafva bort tilläggas eller uteslutas ur
detsamma. För att vår mening skall rätt fattas af läsaren, taga vi
här ett exempel — Dominion of Canada, och vilja
beträffande detta område göra en del anmärkningar och meddela en
del allmänt bekanta fakta, hvilka vi anse vara fullt lämpliga för
en skolgeografi, men hvilka förf, icke anför (en del åtminstone
af dessa borde icke utan vidare hafva förbigåtts):

Pedagogisk Tidskrift, 1893. 5 o. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:36:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1893/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free