Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nyqvist, J., Hvari består dualismen i de allmänna läroverkens undervisning och huru kan den undanrödjas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Hvari består dualismen i de allmänna läroverkens
I själfva läroverkens nuvarande organisation har man velat
söka en af orsakerna till den rådande oenigheten, nämligen i
motsatsen emellan å ena sidan den högre medborgerliga bildning
och å andra sidan den vetenskapliga elementarbildning, det enligt
•gällande skolstadga åligger de allmänna läroverken att meddela.
Och uppfattar man denna medborgerliga bildning såsom ett slags
förberedande fackbildning eller såsom en allmän bildning i
betydelsen af kunskap om litet af hvarje, så blir den ju uppenbart
oförenlig med den vetenskapliga förutbildningen. Så vanlig en
sådan uppfattning af den medborgerliga bildningen är, håller
den dock icke stånd inför en närmare eftertanke. Benämningen
medborgerlig, som tillägges denna bildning, måste betyda, att
den är ämnad för medborgare i allmänhet, utan afseende på
olika yrken och lefnadsbanor, för hvilka de ämna bereda sig.
Den är dock å andra sidan icke, såsom folkskolebildningen,
ämnad för alla medborgare utan blott för dem, som begåfning
och yttre omständigheter bereda tillfälle att egna längre tid åt
bokliga studier och förvärfva elementen af den högre bildningen.
Såsom bevis därpå, att i de allmänna läroverken den
medborgerliga bildningen åsidosättes för den vetenskapliga
grundläggningen, anföres stundom det obestridliga förhållande, att den
som genomgått ett allmänt läroverk, icke är utrustad med de
kunskaper, han behöfver i det yrke, han valt, och att han i
hvarjehanda lifvets förhållanden står handfallen, lämnad i sticket
af den »mogenhet», om hvilken han dock har skriftliga, kanske
utmärkta intyg af vederbörande myndighet. Detta innebär
emellertid en fordran, som är fullkomligt omöjlig att uppfylla, och
uppfattningen visar sig därföre ohållbar vid första försök att på
allvar genomföra densamma. Då de allmänna läroverken måste
ordna sin undervisning för ett stort antal lärjungar, så skulle de
enligt denna uppfattning lära allt åt alla, hvilket är orimligt.
Och då lifvets förhållanden oupphörligt skifta samt därföre icke
kunna på förhand beräknas, så kan man icke heller i förväg
utrustas med anvisningar, huru man i dem skall skicka sig, utan
måste detta bero på ett riktigt omdöme om hvarje särskildt fall.
Detta anspråk kan därföre ock i korthet affärdas med den
anmärkningen, att skolan gjort allt hvad som kan göras, om hon
lyckats gifva skärpa och klarhet åt det omdöme, som alla behöfva
anlita till ledning i lifvets växlande förhållanden.
Afstår man sålunda ifrån anspråket, att skolan skall lära
allt åt alla, så kan man dock fasthålla tanken på de förvärfvade
kunskapernas omedelbara användbarhet och säga, såsom ofta sker,
att skolan icke bör meddela annat än omedelbart användbara
kunskaper. Satsen får då, åtminstone skenbart ett större
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
