Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteraturanmälan - Afzelius, J. A., Engelsk grammatik (O. Örtenblad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
Litteraturanmälan.
peka, att sådana satser som: The difference lays in that . . .
där in + that är någonting annat än en sammansatt
konjunktion, icke äro så alldeles ovanliga.
Sid. 105 redogöres i en not för engelskans sätt att återge
svenskt »låta». Här har förf, (under a)) glömt att betona, det
make i aktiv form ej användes, då infinitiven saknar subjekt.
— Vidare hade det varit lämpligt — specielt i det af förf,
omhuldade talspråkets intresse — att påpeka det temligen vanliga
bruket af get + to (= få att, låta).
Sid. 108 (§ 89 c)) borde vid sidan af rather också
ad-verbet pretty omnämts.
Sid. 109 (§ 93) hade varit skäl att på tal om
oöfversätt-ligheten af det svenska »så» (inledande en eftersats) påminna
om betydelsen och användningen af engelskans so = och
därför; likaså hade, vid sidan af and (= så) efter imperativ, bort
nämnas or (= lika med annars så).
Sid. in (§ 94 e) och f)) framställes skillnaden mellan either
— or och whet — er or-, då emellertid äfven om det förstnämda
disjunktivparet säges, att det förbinder »bisats med bisats», blir
skillnaden ej tillräckligt tydligt preciserad. Dessutom hade
beträffande either — or särskildt bort påpekas, att dessa
konjunktioner, efter föregående negation, användas för svenskans —
visserligen felaktiga, men ändock af språkbruket väl tolererade
hvarken — eller.
Sid. 113 är Obs. 2. (under § 96) fullkomligt onödigt, då
ju svenskans språkbruk härvidlag alldeles sammanfaller med det
engelska. Dessutom är benämningen »bestämningsord» ej riktigt
använd på detta ställe.
Sid. 116 borde vid (under § 98) äfven egnas en rad åt
framhäfvandet af den för de flesta elever svårinhemtade
skillnaden mellan before och till (until).
Förf, afslutar sin syntax med ett litet läsvärdt kapitel
»Språkbruket och idiomatiska uttryck». Detta kapitel utgör dessutom
indirekt förf;s försvar mot en möjligen förmodad kritik däraf,
att man i hans lärobok ej finner de t. ex. i Cahvagens
språklära här och hvar inströdda småstycken, som bära titeln
»Angli-cismer». För min del anser jag det temligen likgiltigt, om
sådana äro till finnandes i en grammatik eller icke, då de väl
alltid måste inläras antingen rent praktiskt eller ock i
sammanhang med läsningen af de engelska (utanläsnings- eller
öfver-sättnings-) texterna.
Bokens yttre rekommenderar sig genom en soliditet, som
förhöjer behaget af dess prisbillighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
