- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugunionde årgången. 1893 /
397

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dufvenberg, Oscar, Modersmålet på skolans mellanstadium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Modersmålet på skolans mellanstadium.

397

en god framställning eller öfverflyttning af ett textinnehåll från
bunden till obunden form. En invändning af analogt slag med
den, som man plägar rikta mot öfversättningar, eller att
lärjungen skulle vänja sig vid olämpliga uttryck d. v. s. i detta
fall sådana, som ej äro på sin plats i prosastil, bemötes på
samma sätt, som i fråga om öfversättningar. Det är just lärarens
sak att påpeka skillnaden i stil och uttryck, då det gäller poesi
eller prosa. Skall lärjungen referera ett prosastycke, är det mindre
lätt för läraren att upptäcka plagierade uttryck än i fråga om
poesi, där de öppet annonsera för sig själfva.
Öfversättnings-öfningar lämpa sig äfven i denna klass en och annan gång för
omvexlings skull. Hufvudvikten torde dock i allmänhet böra
läggas på beskrifningar. Någon gång har jag äfven
experimenterat med lättare uppsatser af sedelärande innehåll (t. ex. något
af budorden, där innehållet ju är noga bearbetadt af
religionsläraren och äfven dispositionen är lätt), ehuru ett sådant
experiment ej torde vara att tillråda annat än med någorlunda
begåf-vade gossar.

Dèn preparation, som i denna klass behöfver gifvas, afser
hufvudsakligen de beskrifvande uppsatserna men denna bör vara
grundlig och tager i allmänhet mycket mera tid än preparerandet
af berättelserna i 4:de klassen. Denna grundlighet bör icke
blott vara så stor, att den gifver ett fullt tillräckligt material
för uppsatsen, utan till och med gå ännu längre. Vill man
man nämligen väcka intresse för ämnet, vill man lifva lärjungens
fantasi till själfständig produktion, så får man ej beräkna, att
allt af läraren återgifvet material skall återkomma i uppsatsen,
utan hufvudsakligen blott det, som af lärjungens fantasi med
större lätthet assimilerats och hvilket är i viss mån olika hos
olika skribenter, som samtidigt behandla samma ämne. Den.
som vill hafva en god skörd, bör så med fulla händer, ehuru
ej med anspråk på att hvarje korn skall falla i god jord. En
annan viktig fördel medför äfven denna grundliga preparation.
Just genom innehållets »embarras de richesse» tvingas lärjungen
till stilistisk själfständighet, så att läraren ej så lätt behöfver
riskera att fä tillbaka sina mer eller mindre valda muntliga
uttryck i lärjungens uppsats. Skulle man nu emellertid med all
denna grundlighet följa alla konstens regler och skilja
material-samlandet från dispositionen, så skulle i de flesta fall svårligen
lektionstimmen räcka till. Jag har också funnit, att det i
allmänhet går för sig utan större olägenhet att låta ifrågavarande
procedurer följas åt, så mycket mera, som dispositionsformen af
de beskrifvande ämnen, som i denna klass användas (ett
landskap, ett djur o. s. v.), ofta är af typisk art, under det att
äm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:36:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1893/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free