Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Höjer, Nils, Svar på Docenten, baron H. H. von Schwerins kritik öfver Prof. E. Carlsons Skolgeografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver Prof. E. Carlsons Skolgeografi. 475
bland de fåglar, som producera guano. Se Lanier, L’Amérique
sid. 441.
57. »Upplysningsvis meddela vi, att Brasilien för närvarande
frambringar nästan dubbelt så mycket kaffe som andra land
tillsammans — sålunda icke blott »mer är hela den öfriga världen
tillsammans»», (sid. 170).
Skolgeografiens uppgift är vida att föredraga, då ingen
statistik finnes eller kan finnas öfver kaffeproduktionen på arabiska
halfön, som enligt Glasers skildringar af Jemen måste vara högst
betydlig, och icke heller från det inre Afrika.
58. »Boskapsskötseln är koncentrerad i de södra provinserna
Rio Grande do Sul, Parana och San Paolo; de stora hjordarne
finnas icke, som förf, menar, V. ut», (sid. 170).
Guthe-Wagner I: 318: »In Mato Grosso wohnt die Mehrzahl
der Brasilianer im Quellgebiet des Parä um Cuyabä —, von
Viehzucht lebend, da der Bergbau fast aufgehört hat. Aehnliches
gilt von der etwas dichter bevölkerten Provinz Goyäz». — Om
Poconé, som ligger ett stycke s v. från Cuyabä nära Bolivias
gräns, säger Daniel I: 406: »Die meisten Bürger besitzen je
8000-10000 Stück Vieh; ihre Triften dehnen sich unabsehbar
in den weiten, wohlbewässerten Ebenen des oberen Paraguay».
59. »Det är numera alldeles föråldradt att räkna öarna
utmed Venezuelas norra kust (afvensom Trinidad), de s. k.
»Öarna under vinden», till de små Antillerna, med hvilka de i
fysiskt hänseende äro alldeles olika», (sid. 170).
Det börjar nästan blifva enformigt att uppvisa, huru
samtidens bäste skolgeografer och vetenskapsmän sitta inne med
»alldeles föråldrade» åsikter. I detta fall gäller det Supan (se
nästan hvarje årgång af Petermanns Mitt., innehållsförteckningen
till Bih.), Schrader (1891), Debes och Roth (1892), Lanier, sid.
298, och Løffler, sid. 240, (1893), af hvilka den sistnämnde
räknar åtminstone Trinidad till små Antillerna och de öfriga alla
öarna under vinden.
60. »Förf:s skildring af Cordillererna är icke riktig. »Än
längre mot N. utbreda sig Cordillererna, som bestå utaf
vidsträckta och till stor del ökenartade platåer». . . . Cordillererna
bestå icke af platåer — cordillera är ju den spanska benämningen
på bergskedja (egentl. »litet rep»)», (sid. 170).
Här är åter etymologien framme och spökar. Sålunda säger
Loffler, sid. 168: »Langs Continentens Vestside — strækker sig
et uhyre — Højland, — som maaske bedst betegnes med det
almindelige Navn »Cordillererne». I Nordamerika, hvor det har
en anselig Brede, omslutter det betydelige Højsletter, hvis Rande
mod Vest og Ost ere betegnede af vældige, sneklædte Bjerg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
