Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 Någ ra ord om den föreslagna skoluniformen.
undantar de båda högsta årsafdelningarna. Jag minnes särskildt
från min egen skoltid, att vi tvärtom alltid mest afundades de
kamrater som uppträdde med de största skinnlapparna på byxorna,,
emedan de ej behöfde fara varligt med sina kläder, och att
hvarje elegans i kläder alltid snarare var oss till ett gène än
till någon glädjekälla.
Men, antaget äfven att så förhölle sig som läkarne befara;
har verkligen erfarenheten gifvit vid handen, att i sådana läroverk,
der uniform brukas, lärjungarna mindre hemfalla till »ett
småaktigt sysslande med kläderna»? Är månne detta fallet t. ex. vid
sjökrigsskolan eller den dertill förberedande skolan ? Vi tro, att
enhvar som känner förhållandena obetingadt skall intyga motsatsen..
Låtom oss nu se till, huru det går med den påstådda
sociala fördelen, utjemnandet af skilnaden mellan fattig och rik.
Man kan då tänka sig saken genomförd på två väsentligt olika
sätt, antingen obligatoriskt eller mer eller mindre frivilligt. Det
första vore otvifvelaktigt ett högst oegentligt beskattande af de
fattiga hemmen, ty ingen kan väl tvifla på att det blir billigare
för föräldrarna att åt t. ex. den 10-årige pojken låta vända
fadrens gamla röck, eller sy honom en öfverrock af modrens
kappa än att låta göra honom en ny kostym, som enligt
prisuppgiften skulle gå till 34 kr. utan, 57 kr. med ytterkavaj.
Dertill kommer då äfven, att uniformen icke gerna kan, såsom
mindre bemedlade mödrar ofta pläga göra, förses med en krage
af något gammalt skinn e. d., då de blifva nötta.
Men vi antaga, att författarne icke heller menat att göra
reformen obligatorisk, utan mer eller mindre frivillig, hvad skulle
då följden blifva? Jo, att hvarje skol-klass söderfölle i tre
förmögenhetsklasser: de som ej hafva råd att bära uniformen, de som
bära den, och slutligen de som anse den för simpel och derför
gå klädda »som stora herrar». Hvardera af de båda senare
kategorierna skulle då helt naturligt blifva föremål för den
närmast lägres afund, och man skulle sålunda förträffligt lyckas att
på skolan inympa lifvets alla sociala missförhållanden, som
lyckligtvis ännu der hafva ett mycket litet utrymme, ty, åtminstone
efter den bekantskap undertecknad haft och har med skolpojkar,
så bedömes en sådans värde kamrater emellan ingalunda efter
måttstocken »fattig eller rik», utan blott efter »hur han kan», och
»hur han kan slåss».
Hvad författarnes andra argument beträffar, lärarnes lättare
öfvervakande af snyggheten, om alla (rättare många) af
kamraterna vore lika klädda, så förutsätter detta en ovanlig brist på
omdömesförmåga hos läraren, och torde väl knappast vara
allvarligt menadt Ingenting är väl lättare att se, än om en pojke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
