Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Några rön i fråga om hjärnans byggnad och funktioner.
dess ljusa färg; knippen af nakna axelcylindrar äro vid
påfallande ljus gråa och genomskinliga, alltså skarpt åtskilda från
de märghaltiga nervtrådsmassorna. Märgskidan bildar sig, som
det synes, regelbundet tre à fyra månader efter axelcylinderns
uppkomst.
På grund af detta förhållande kan man alltså genom
undersökningar af den ännu icke fullt utvecklade hjärnan afgöra,
hvilka trådar äro äldre och hvilka äro yngre, hvilka under
bildning och hvilka förut utbildade, och därmed ock utleta de
stora grunddragen åf utvecklingens gång i sin helhet.
2.
Vid undersökning af det nyfödda fullgångna fostrets
hjärna har man funnit, att de olika hjärnvindlarne blott till en
ringa del äro försedda med märghaltiga nervtrådar, under det
att större delen af dem saknar sådana. Och vid närmare efter-,
seende har det visat sig, att de trådar, hvilka sålunda först
uppstått och hunnit utveckla sig, äro just de centripetala
nervledningar, hvilka med hjärnbarken förbinda de yttre sinnesorganen och
de med känselnerver försedda inre delarne af organismen, särskildt
dess muskler, senor och ledgångar. Man har alltså allt skäl att
kalla dessa nervtrådar för sinnesledningar. Med dessa förhåller
det sig vidare så, att icke ens alla sinnesorganen samtidigt träda
i förbindelse med hjärnbarken. Först uppkomma alla de
ledningar, hvilka tjäna till att till hjärnan öfverföra känselintryck,
i första hand från den egna kroppen, säsong af smärta, hunger
och törst m. m.; därnäst de för ett ändamålsenligt val af
näring särskildt viktiga ledningarna för lukt, betydligt senare
syn-och sist hörselledningarna. På sådant sätt utrustar sig
hjärnbarken så småningom med ett stort antal ledningar, hvilka
möjliggöra en korrespondens mellan medvetandets centralhärd, den
gråa hjärnbarken, och sinnesverktygen.
Då man vidare undersökt, hvilka och huru stora delar af
hjärnbarken genom de sålunda uppkomna nervbanornas
inmynnan-de uti densamma blifvit tagna i anspråk, har man funnit, att
de hos människan upptaga ungefär blott en tredjedel af hela
hjärnbarken, samt att de icke bilda ett sammanhängande helt,
utan utgöras af fyra bestämdt åtskilda områden eller sferer,
jämförliga med de af hafven åtskilda kontinenterna på jordytan.
Dessa partier af hjärnbarken kallar man sinnescentra.
Karaktäristiskt för sinnescentras läge är, att de utan undantag ligga
omkring hjärnans hufvudfåror. Därigenom vinna de hvart för
sig större ytutrymme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
