Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 Några rön i fråga om hjärnans byggnad och funktioner.
Det utan jämförelse största af dessa centra, den s. k.
kropps-känsels fer en (den öfverträffar hos människan alla andra
sinnes-centra tillsammans i omfattning) upptager ungefär midten af
hela hjärnbarken, särskildt trakten omkring den s. k.
cen-tralfåran (på figuren utmärkt med 1). Uti denna sfer
instråla alla de nervbanor, hvilka först uppstå hos fostret och
tillföra det de första intrycken från dess egen organism. Här
hafva sålunda känselsinnets nerver i allmänhet sitt centrum.
Luktledningarne inträda i ett betydligt mindre område af hjärnans
basis, beläget dels i pann-, dels i tinningloberna (utmärkt på
fig. med 2). Synledningen inmynnar i ett område af nackloben
(utmärkt med 3), särskildt markeradt genom en konstant fåra
(fissura calcarina). Denna sfers celler utmärka sig genom en
alldeles särskild byggnad. Hörledningen inträder i den första
tinningvindeln, särskildt i de två rötter af densamma, hvilka
betecknas som tinninglobenö främre och bakre tvärvindlar och
ligga dolda i djupet af fossa sylvii (utmärkt med 4). Hvad
smaken beträffar, så är denna förmodligen bunden vid kropp s
-känselsferen och luktsferen.
Att denna lokalisationsteori, hvilken här blifvit framställd
blott i sina allra allmännaste grunddrag, i allt väsentligt är
riktig, bekräftas på ett glänsande sätt af hjärnpatologien och
djurfysiologien. Yi kunna emellertid för vårt närvarande syfte
icke närmare inlåta oss härpå.
Innan vi lämna de nu beskrifna sinnescentra, nämna vi
för fullständighetens skull, att desamma icke blott medelst
sen-soriska nervledningar stå i förbindelse med kroppens olika delar,
utan att äfven motoriska ledningar utgå från dem, ja, att
samtliga de motoriska ledningar, hvilka hjärnbarken öfver hufvud
äger, hafva sitt ursprung i dessa sinnescentra eller i deras
omedelbara omgifning. Äfven om detta förhållande har den
utvecklingshistoriska metoden lämnat upplysning. Sedan barnets
sen-soriska sinnesledningar väl hunnit utveckla sig, begynna
nämligen nya nervbanor att i motsatt riktning framspringa ur
sinnescentra. På detta sätt beväpnar sig den ena sinnessferen
efter den andra med ledningar, hvilka öfverföra de fint
nyan-serbara viljeimpulserna till de motoriska apparaterna i kroppens
öfriga delar, till de under viljans inflytande stående musklerna.
Sinnescentra utgöra alltså förmodligen utan undantag
blandade sensoriskt-motoriska områden. Hvad som emellertid for
hvarje centrum är det, så att säga, tongifvande, är dock, såsom
förut nämnts, den däri instrålande sensoriska sinnesledningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
