Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisningsfrågan i England. 19
Den erfarenhet, som vunnits, sedan »the Schools Inquiry
Commission» efter flera års noggranna undersökningar
offentliggjorde sin digra rapport öfver den sekundära
undervisningens bedröfliga tillstånd och sina om framtidsblick
vittnande reformförslag, har endast ytterligare visat, att
den frågan icke kan lösas utan statens ingripande. Den
största betydelsen af det 1868 afgifna
kommittébetänkandet ligger onekligen icke däri, att det ledde till den i
många afseenden bristfälliga »Endowed Schools Act», utan
däri, att den engelska allmänheten, som trodde allt vara
väl beställdt eller, rättare sagdt, föga bekymrade sig om
saken, därigenom först fick kännedom om det sekundära
skolväsendets oerhörda brister och började komma till
insikt om, att medelklassens undervisning icke blott är ett
privatintresse utan ett statsintresse af allra största vikt.
Att det af kommittén framställda organisationsförslaget
trots den öfvertygande motiveringen icke då kunde
genomföras, berodde på många orsaker. Först och främst
var den allmänna meningen, som i England kanske
betyder mera än i något annat land, alldeles oförberedd på så
genomgripande förändringar. Det engelska folket behöfde
tid för att hämta sig från sin förvåning öfver det resultat,
hvartill dess egna förnämsta auktoriteter kommit genom
en grundlig undersökning af Englands och andra länders
skolväsende, nämligen att England var afgjordt
underlägset med afseende på den sekundära undervisningen.
Därtill kom, att man icke lärt sig inse denna undervisnings
betydelse för det allmänna välståndet: trots de sekundära
skolorna var Englands »supremacy» i kommersiellt och
industriellt hänseende ännu oomtvistad. Ej heller hade det
engelska folket lätt att förlika sig med den tanken, att
staten skulle taga högsta ledningen af hvad dittills i
allmänhet ansetts såsom en privatangelägenhet och sålunda göra
intrång på den omhuldade själfstyrelseprincipen. Dessutom
fanns det ej före 1888, då grefskapsråden (County
Councils) inrättades, några myndigheter, åt hvilka den lokala
skolstyrelsen rimligtvis kunde öfverlämnas, # och någon
annan form för det sekundära undervisningssystemet än en
stark decentralisation var och är otänkbar i England.
Men under den tid, som förflutit sedan 1868, har
ställningen i många afseenden väsentligen förändrats. I
spetsen för den reformrörelse, som blef en följd af det
ofvannämnda kommittéutlåtandet, ställde sig framstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
