Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
38 Om ordbetoning.
1. Allmänt undantag.
Många formord återfå sin normalton, om de stå absolut,
d. ä. om de ej sta som attribut eller i något rektionsförhållande
till andra ord. Sålunda betonas följande formord i absolut
ställning:
II. 2. a) af pronomen: genetiven af de personliga, de possessiva,
demonstrativenia den, den här, den där, denna, själf samt de
obestämda, t. ex. börsen är hans, boken är min, jag tager denna,
ingen är nöjd;
R. 3. b) af hjälpverben de modala, då de stå utan följande
infinitiv, t. ex. jag vill det} jag kan icke;
R 4. c) af prepositionerna de, som äro samansatta med verb,
men stå i frånskild ställning, t. ex. han tog af hatten, drog på
stöflarna, äfvensom sådana prepositioner, som, förenade med ett
verb till uttryckandet af ett begrepp, alltid befinna sig i en
postpositiv ställning, t. ex. hålla på, gå om, duka under.
2. Enskilda undantaef.
R. 5. a) Personligt pronomen betonas i objektsformen, om den
styres af en preposition, t. ex. han såg på mig.
Undantag. I följande fall blir dock det personliga
pronomenet tonlöst efter preposition: 1) om prepos. hör till de i
regeln 7 uppräknade, t. ex. han gick fore mig; 2) om
pronomenet står reflexivt, t. ex. jag tog med mig boken; 3) om den
före pronomenet stående preposition bildar med ett föregående
verben upplöst samman sättning, t. ex. han tog af honom mössan
han höll af mig.
R. 6. b) Af öfriga pronomen betonas följande: reciproket
hvarandra; de termin ativerna densamma och sådan; interrogativerna
hvilkendera och hurudan; af indefinitiverna de sammansatta,
såsom endera, ingendera m. fi. eller de som bestå af flera
sammanställda ord, såsom hvar och en, hvilken som helst, af hvilka
det sista ordet betonas.
Anm. Ende, hel, annan, Ömse och egen hänföras till
adjektiven, hvarannan, båda och bäggedera till räkneorden.
R. 7. c) Af prepositionerna betonas vanligen: 1) de sammansatta,
t. ex. bakom, bredvid, uppifrån o. d.; 2) de tmetiske för-skull,
för-sedan, samt 3) följande enkla, ehuru vacklande: efter7
emellan, före1 öfver och under.
d) Af konjunktionerna är det endast cle rena, som blifva
tonlösa, hvaremot de som konjunktioner nyttjade adverben beto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
