- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiotredje årgången. 1897 /
39

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om ord betoning.

39

nas. Sådana äro många demonstrativa adverb, ss. därföre,
därigenom, dessutom ni. fi., vidare således, följaktligen, fastmera
med flera.

C. Begreppsordens betoning*.

1. Normalbetoningen och öfverbetoningen.

Medan formorden, da de ingå som delar af satsen, förlora
sin normal ton, förhålla sig begreppsorden i detta fall annorlunda,
i det de nämligen dels bibehålla sin normalton, dels förstärka
den eller erhålla öfverton. En dylik öfvertoii tillkommer nu B.
efter regeln hvarje ord, som uttrycker en ny, ej förut känd eller
af sammanhanget betingad föreställning. Se i öfnings stycke na
alla med siffran 2 markerade ord!

Den redan kända föreställningen, som enligt ofvanstående
ej blir öfverbetonad, kan vara:

1) återgifven med samma ord, hvarmed den förut blifvit i?. 9,
omnämnd, t. ex. orden köpman och hund i öfningsstycket 1
öfverallt, där de förekomma, utom då de första gången omnämnas;

2) betecknad med andra ord än det, hvarmed den förut B. 10.
blifvit framställd, t. ex. ordet ryttaren i öfningsstycket 1: afd. 1;

3) utan att vara förut betecknad, med nödvändighet be- B. IL
tingad af sammanhanget, t. ex. fastbunden i öfningsst, 1: afd. 2.

Då i vårt språk substantivet och adjektivet, dä de beteckna
bekanta föreställningar, ha en särskild form eller den bestämda,
så inträffar ock ofta, mera dock med substantivet än med
adjektivet, att dessa språkdelars bestämda form icke erhåller
öfverton. Detta är isynnerhet fallet med genitiv- och prepositions-

at tribu tet, dä det är uttryckt genom ett konkret substantiv och

i

ej betecknar alla till arten hörande individer. Jämför: fågelns

i 2
vingar eller ringarna på fågeln voro stora med: fågelns vingar
2

eller vingarna på fågeln äro väl lämpade för flykt. Emellertid
är det långt ifrån att man kan som allmän regel uppställa, att
den bestämda formen af ett subst, eller adjektiv endast erhåller
iiormaltonen. Däremot kan man som allmän regel fastställa, att
substantiv och adjektiv i obestämd form bibehålla en förstärkning

af normal tonen eller blifva öfverbetonade. Man jämföre: En
2 2 11 ’ii
rik främling köpte den vackra egendomen med: den rike
fram-2

lingen köpte en vacker egendom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1897/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free