- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiotredje årgången. 1897 /
40

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3()

Om ordbetoning.

Anm. Ord med normalton markeras med siffran 1, och
med öfver ton med siffran 2.

Ifrån den regeln, att hvarje ny föreställning fordrar
förstärkning af tonen, gifves det mänga undantag. Vi sammanföra
dessa i tvenne -grupper, af hvilka den första omfattar hvilka
begreppsord som helst, den senare blott ord af en viss ordklass.

a. Allmänt undantag.

Rn 12. Ett ord, som slutar en mening, får ej öfver ton, om det ej
slutar en fråge- eller utropssats. Se för exempel orden trogen
och pengar i öfningsst. 1: afd. 1. I sammansatta ord kan
dock bestämningsordet bibehålla öfvertonen. Se fruktansvärd i
öfningsst. 2: afd. 1.
B. 13. Af flere, vanligen tre, kopulativt eller disjunktivt
samordnade språkdelar blifver ofta en eller annan svagare betonad än
2 12 2 1 2
de andra. Ex. Kärlek, tro och hopp. Sverige, Norge eller Danmark.
Om det är af vikt att särskildt framhålla hvart och ett af de

sammanställda begreppen, blifva de äfven alla öfverbetonade.
2 2 2
Ex. Både fadern, sonen och dottern fingo ärfva.

b. Enskilda undantag.

Dä nedan anförda undantag endast röra ord af en bestämd
ordklass, upptages här nedan hvarje ordklass särskildt.

Substantivet,

Af två eller flera sammanställda, i kongruens- eller
relation sförhållande till hvarandra stående substantiv erhåller blott
det sista öfverton.

B. 14. Normaltonen bibehålla således: 1) förestående appositioner.
i i 2
t. ex. Hcms majestät konung Oscar; 2) förnamn framför ett

i 2

annat förnamn, t. ex. Oscar Fredrik. (Af de ofta isynnerhet
bland allmogen förekommande förnamnen blir ej sällan det första

2 1

öfverbetonadt och det andra normalbetonadt, t. ex. Lars Peter);

1 2

3) förnamn framför släktnamn, t. ex. Esaias Tegnér ; 4)
kollektiv äfvensom namn på mått, mål och vikt framför substantiv,

1 2 12
som angifva innehållet, t. ox. en skara soldater, en hinna potatis :

1 2

5) en större tidsbestämning framför en mindre, t. ex. söndag kvälL

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1897/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free