Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3()
Om ordbetoning.
i synnerhet dâ de sta som attribut till tilltalsord, t. ex. kär,
god, gammal, bäst, snäll, soï, i Uttryck sådana som käre,
gode vän.
Anm. 2. Af participen följa med afseende pä betoningen
det aktiva samma regler som adjektiven, det passiva som verben,
såframt det senare behåller sin verbala betydelse. Som
adjektiv-attribut står det aktiva participet ofta som ett epitheton ornans,
t. ex. de grönskande lofven, den hvinande stormen, och vacklar
i sä fall mellan bibehållandet af normaltonen och dess stegring.
B" Räkneordet blir i allmänhet öfverbetonadt. Sammanställas
i
flere räkneord, får dock blott det sista öfvertonen, t. ex. tre
112
hundra sextio fem. Normalton en bibehåller äfven ordningstalet,
i 2
då det åtföljes af ett månadsnamn, t. ex. den första maj.
Verbet.
I följande fall öfverskrider ej verbet normaltonen, om äfven
det uttrycker en ny föreställning:
1) då verbet har en objektiv utbildning, som till ett
artbegrepp reducerar verbets släktbegrepp. Detta inträffar,
JR. 22. a) da verbet är utbildadt mecl ett ackusativobjekt, som är
uttryckt genom ett substantiv utan artikel eller med den
obe-12 12 12
stämda, t. ex. såga ved, göra bön, föra segel;
1 2
B. 23. b) då verbet har predikatsfyllnad, t. ex. han heter Axel
i
han gjorde henne lycklig.
2) då verbet är utbildadt med en bestämning, hvilken
såsom utgörande ett hufvudbegrepp företrädesvis drager till sig
uppmärksamheten. Detta inträffar, ^
B. 24. a) då verbet har ett infinitivobjekt, t. ex, han började,
2 12
arbeta, han beslöt resa;
B. 25. b) då det är utbildadt med ett adverbial, som angifver
12 1
riktningen till ett ställe, t. ex. han gick hem, han lade det på
2
bordet.
3) då vid en upplöst sammansättning bestämningsordet
skiljes från verbet. Verbet kan i så fall bilda:
B. 26. a) en lös (oäkta) sammansättning, i hvilken bestämningsordet,
v an ligen ett adverb eller en preposition, så väl kan skiljas från
i
verbet som förenas mecl detsamma, t. ex. han tog af hatten
(äfven aftog);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
