Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om ord betoning.
43
b) en upplöst sammansättning, i hvilken bestäm ni ngsordet B. 27.
alltid skiljes från verbet och vanligen intager en postpositiv
12 12
ställning, t. ex. han sjöng om sången, han tog in hos mig.
Anm. 1. Bland de ord, som bilda lösa eller upplösta
sammansättningar af ofvan nämnda slag, torde man beakta
följande: kvar, omkull, samman, sönder, ihop, isär, i akt, i fråga,
i håg, i stånd, tillfreds, rygga, till väga, ärøefo, fånga,
Ull godo, till vara, åstad, öfverens.
Anm. 2. Det är blott i det fall, att den efter verbet
stående prepositionen med verbet bildar en upplöst sammansättning,
tillfällig eller permanent, som den erhåller stark betoning; tjänar
den åter att förmedla ett prepositionsobjekt, blir den tonlös.
12 2
Jämför: han hälsade på (besuchte), vännen med: han hälsade
1 2
på (grüszte) vännen, och han talade om (erzählte) saken med:
2
han talade om (sprach von) saken.
Anm. B Verbets betoning är ofta vacklande. Verb, som
allmänt förekomma och ha vidsträckt begreppsomfång, vackla
sålunda mellan normal- , och öfverton.
Adverb.
Att angifva ad verben s betoning är förenadt med stora
svårigheter, då det icke torde vara möjligt att finna några allmänna
regler för densamma. Några äro alltid tonlösa, andra svagt
betonade, andra åter starkt, medan många vackla mellan
tonlös-heten och den starka betoningen.
Tonlösa blifva de adverb, som betyda: 1) ett jakande: ja, B. 28.
jo, ju; 2) ett nekande: nej, ej, icke; 3) en förmodan: nog, väl,
kanske, kanhända, törhända, måhända; 4) en jämförelse: så,
lika, äfvenså, likaså, dess, desto; 5) en ordning: först, sedan,
vidare, slutligen; 6) en stegring eller minskning: mycket, litet,
ganska, föga; 7) en inskränkning: bara, blott, endast, allenast;
samt 8) de interrogativa: när, huru, månne, hvart, hvadan och
hvar med dess sammansättningar och 9) de relativa: hvart,
hvadan och hvar samt där och dit, då dessa två ha relativ
betydelse.
Af de öfriga aclverbeii få de, som äro bildade af substan-
2
tiv eller adjektiv, efter regeln öfverbetoning, han gick strax,
han talade hastigt. Beträffande de öfriga, som ju ock kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
