- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiotredje årgången. 1897 /
89

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89 Om Horatius’ odén såsom efterbildningar från grekiskan.

kerhet kunna påstå, att de . äro original. Såsom sådana
måste vi nämligen beteckna t. ex. Carmen seculare, de
sex första odena i 3:dje boken, och en del andra, i vilka
Cæsar och hans släkt prisas. Utan ali fråga är stilen i
dessa dikter mycket olika satirerna och epistlarna. Ty
lika mycket som Horatius i dessa senare undvikit allt
sökt och högtravande och dyrkande sin musa pedestris
sökt hålla sig till det naturliga och vardagliga språket,
lika mycket har han i sina nämnda odén sökt undvika
det vardagliga; ty där vill han flyga och icke gå.
Men ingen kan påstå, att denna olikhet beror på att
dessa odén — i allmänhet taladt de af moraliskt och
politiskt innehåll — förråda en alstringsrik fantasi eller
en överströmmande känsla. Många av dem äro retoriska
praktstycken och — må vara — mästerverk av
versi-fikation och vittna om en i hög grad odlad smak ; men
av fantasi och känsla finnes ingalunda större rikedom
än i satirerna och epistlarna. Långt ifrån att synas
överraskande måste det förefalla helt naturligt, att en
skald av den begåfning, som vi lära känna i satirerna
och epistlarna, om han försökte sig i den lyriska
poesien, skulle frambringa poemer just sådana som dessa
politiska och moraliska odén.

Men nu, vilken skilnad finna vi ej, om vi läsa
sådana odén som Integer vitæ eller Nondum subacta
ferre jugum valet — att nu endast nämna två bland
ett halft hundrade — dikter så rika på känsla och
fantasi som någon lyrik i världen. Varifrån har denna
överströmmande rikedom kommit, av hvilken vi märka
så föga spår i de dikter, som vi med säkerhet kunna
beteckna som originaldikter? På denna fråga kan enligt
mitt förmenande ej givas annat svar än att den
rikedomen strömmar direkt ur grekisk källa. — Man skulle
kunna tänka sig en annan förklaring: att det är
kärlekens makt som hos skalden framkallat en ny förmåga.
Men flera omständigheter göra denna förklaring i högsta
grad osannolik. I satirerna och epistlarna, där skalden
visar sig mest oförbehållsam, sådan han är, framstår
han såsom en långt ifrån erotisk natur. Och då han i
sina odén kallar sig en kärlekens sångare, framställer
han sig dock ingalunda såsom en svärmande entusiast

för de sköna, utan han säger om sig" själv: » Ca ri la rm es

vacui sive quid urimur non ftræter solitum lev es.» Här-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1897/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free