Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97 Om Horatius’ odén såsom efterbildningar från grekiskan.
är innehållet från början till slut äkta romerskt, och
därföre blir också avbrottet .starkt, då man i sjunde
sången åter. försättes på grekisk mark i sången om
Asteries älskare, den trofaste Gyges. och hans rival
Enipeus.
Man skulle tro, att då så många och så starka
vittnesbörd tala för riktigheten av översättningsteorien,
den motsatta åsikten, som ännu alltjämt hyllas av
plu-raliteten bland de lärde, måste hava lika starka eller
ännu starkare skäl att stödja sig på, eftersom den
fortfarande kan hålla sig uppe. Den förtjänstfulle och högt
ansedde Horatius-kännaren Lucian Muller har i sin
literaturhistoriska biografi över Horatius anfört de skäl,
som synas honom tala mot översättningsteorien. De
äro ej många och synas mig tämligen svaga. Han
medger, att många odén hava en utpräglad grekisk
färg. Men många af dem visa sig det oaktadt ej kunna
vara översättningar. T. ex. sången om Sybaris I, 8.
Den är ej, menar han, en översättning; ty versslaget
förekommer ej i de bevarade fragmenten av Alcæus;
alltså var detta versslag åtminstone sällsynt och i
samma mån är det otroligt, att Horatius vid sitt urval
skulle lia råkat på det. Han tillägger försiktigt
»kanhända har Horatius själv uppfunnit detta versslag».
Svagheten i denna bevisföring torde ej behöva påpekas.
Om andra odén, som hava grekisk färg, säger han, att
de röjas såsom äkta original genom enstaka strofer
som påtagligen äro Horatius’ egna. Det är mycket
riktigt, att man i många odén finner en sådan
blandning; ty Horatius har sökt lokalisera sina dikter i
Italien, lämpa dem efter särskilda romerska förhållanden
och personer och i synnerhet mot slutet ofta tillagt
strofer af egen uppfinning. Men detta upphäver ej
diktens egenskap av att vara en översättning, då de
strofer, som giva den dess egentliga karaktär och värde
äro översatta. Vidare framdrager Müller sådana odén
som Quern virum ant h er o a lyra vel acri och Ntmc est
bibendiim för att visa, att även då, när inledningsorden
till en sång äro översatta från grekiskan, sången i sin
helhet dock kan vara original. Ty lika visst som det
är, säger Müller,. att dessa sångers början äro imitation
af Pindaros och Alcæus, lika visst är det, att allt det
övriga måste vara diktadt af Horatius själv. Detta är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
