Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Li tteraturanmäi an.
förra indelningen öfver den senare. Om nu Ries det oaktadt
i sin slutliga indelning öfverordnar indelningen 1. ljudlära 2.
ordlära 3. syntax öfver indelningen 1. formlära och 2.
betydelse-lära, så att dessa senare uppträda som underafdelningar såväl
af ordläran som af syntaxen — på ljudläran äro dessa
synpunkter ej tillämpliga — så har väl detta skett af den
praktiska instinkt, att ett motsatt förfaringssätt vid utförandet skulle
rycka nära sammanhängande saker långt åtskils. Man skulle
då t. ex. i formläran nämna tillvaron af låtom oss säga
ordformen hästar och den syntaktiska formen köra plogen för att
först i betydelseläraii nämna, att hästar betyder ’mera än en
häst’, öch köra plogen, att plogen i fråga är föremål för
verksamheten köra. Det är gifvet, att det måste vara lämpligare
för både författare och läsare, om form och betydelse få
afhandlas något så när i sammanhang, så mycket mer, som Ries
alldeles riktigt påpekar, att man icke ens kan nämna namnet
på en af ordlärans eller syntaxens former (i de gifna exemplen
pluralis och objekt) utan att på samma gång delvis angifva
dess betydelse.
Äfven andra forskare hafva sålunda haft samma tankegång
som Ries, men denne har själfständigt ledt sig fram till sitt
resultat, hvilket säkerligen kommer att utöfva stort inflytande
på både den moderna och historiska grammatikens form.
Framställningen är snarare för bred än för sammanträngd, och något
klander för "bristande klarhet kan man svårligen rikta mot
arbetet,. men de vunna resultaten äro icke så detaljerade, att icke
arbeten, utförda efter författarens grundsatser, kunna komma att
uppvisa betydliga olikheter sinsemellan.
Stockholm i november 1896.
Erik Bråte.
D:r Harald Borg, Kortfattad fransk
grammatik på svenska och franska. Hugo Geber, Stockholm, 1897.
Pris 2,50 för häftadt, 3 kr. för bundet exemplar.
Detta arbete, som väl ännu knappast lämnat bokbindaren och
således icke gärna kan hafva nått den vidsträcktare krets, till
hvilken det vänder sig, är af den betydelse, att det kräfver en i
detalj gående granskning, hvartill nu tid saknas på grund af den
pågående tryckningen af tidskriften.
Arbetet bör dock genast påpekas, då dess synnerligen praktiska
uppställning, visa begränsning till det allra nödvändigaste, d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
