Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturanmälan.
145
till hvad för maturitetspröfningarna kan skäligen fordras såsom väl
smälta minnessaker, med öfverlåtande åt skriföfningar och läsningen
af författare att i mån af större eller mindre behof och gåfvor
tillägna sig språkets finesser.
För dem, som anse det för skolan af vikt att äfven det
gram-matikaliska studiet bedrifves på det behandlade språket själf, måste
ett arbete vara synnerligen välkommet, där den särskildt för
franskan med betydliga svårigheter förenade terminologien är så fullgodt
behandlad, som det närvarande arbetet med hänsyn till författarens
medarbetare måste vara. För dem åter, hvilka icke vänta sig mycken
fördel för talspråket af en sådan behandling, kan det vara en
tillfredsställelse att på detta sätt finna lärjungen tvingad att skarpare
fästa regeln i minnet.
Äfven vid den flyktigaste bläddring i boken framträda mycket
betydande förtjänster: — öfverskådlighet genom rik användning af
olika stilsorter; korta, bestämdt formulerade regler; nya
uppställningar, som väl vid undervisningen länge blifvit använda, men icke
förr i tryck stått lärjungarna till buds. Det sistnämnda gäller i
främsta rummet behandlingen af tempora, där dock olyckligtvis det
från aoristus primus och secundus i grekiska grammatiken såsom
något öfversvinneligt lärdt i svensk grammatik införda konditionalis
I och II äfven fått ingå. — Så ock behandlingen af subjonctif,
där uppställningen är äkta pedagogisk. Författaren har här också
befriat oss från en hop af de vidriga tyskerierna i substantiviserade
participum presens. Måtte han i nästa upplaga låta återstående
»ett sägande», »ett förnimmande», etc. gå — till Tyskland.
Att författaren återupptagit behandlingen af prepositionerna med
utgående från svenskan, är en annan förtjänst, om än mycket fattas
i en utförlighet, som äfven skolan kräfver. Rektor Dryséns bihang
till af honom utgifna skriföfningar synes hafva varit författaren
obekant, ty eljes kunde många bidrag där hafva hämtats.
Yid en så flyktig bläddring är det näppeligen tillständigt att
anbringa den vid en anmälan Öfliga kritiska apparaten, men några
erinringar må till efterföljd af ett godt bruk följa. — Sid. 127 är det
förargliga prier qn de qch utan anmärkning om formelns begränsning
upptaget. Följden skall blifva, att förf. får prier .vid t. ex. lian
bad fadern om en bössa. Sid. 129, 130 skola de svenska
passivformerna bringa lärjungarna till den Öfvertygelsen, att de äro
berättigade svenska former, men sa får han se dem betecknade såsom
fel i sina svenska uppsatser.
Sid. 134 2, a. b. c. etc. »Efter subst, kunna vanl. sättas».
Farligt uttryck. Lärjungen kan således anse sig i sin goda rätt
att sätta t. ex. un noir cheval lika väl som t. ex. un noir dessein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
