Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171 Några anteckningar om profårsläro verken i Finland.
med pedagogiskt föredrag; de tre öfriga, som bort hallas, blefvo
aldrig af.
Jag öfvergår nu till den theoretiska prof årskursen. I
Sverige äro vi vana vid att den theoretiska kursen fortlöper jämsides
med den praktiska; föreläsningar hallas två gånger i veckan och
vid dessa föreläsningar äro kandidaterna skyldiga att infinna
sig. Visserligen kan det ej hindras, att en och annan skolkar,
men när auditoriet synes något glesare än vanligt, haller den
theoretiske handledaren upprop, och de kandidater, som
upprepade gånger utan laga förfall försummat föreläsningarna,
erhålla vid profårets slut ett dåligt flitbetyg. Inga personer
utom själfva profårskursen äga tillträde till dessa föreläsuingar.
I Finland har man nog från början ämnat ordna den
theoretiska kursen till ungefärlig likhet med den nuvarande
inrättningen hos oss — visserligen med den betydliga skilnaden,,
att den theoretiske handledaren också är professor i pedagogik vid
universitetet. Men för närvarande fins af denna theoretiska
profårskurs visserligen åtskilligt kvar på papperet, men nästan
ingenting i verkligheten, d. v. s. med andra ord, kursen pågår
visserligen, men de, som begagna sig af den, äro ej de
lärare-kandidater, som auskultera vid normallycéet. Under
höstterminen 1895 höllos tre föreläsningar i veckan, hvarje tisdag,
torsdag och fredag kl. 6—7 e. m. ; föreläsningarna höllos i
universitetet. Det ämne, som behandlades, var en del af metodiken,
nämligen en framställning af de olika läroämnenas betydelse
hvart för sig saint deras inbördes sammanhang. En genomgående
tendens i föreläsarens framställning syntes mig vara att
framhålla behofvet af ökad koncentration inom undervisningen.
Föreläsaren påpekade visserligen öfverdriften hos de tyske
pedagoger, som föreslagit hela undervisningens ordnande i s. k.
koncentriska kretsar, så att t. ex. hela undervisningen i första
klassen skulle röra sig om de gammaltestamentliga patriarkerna
och deras tid, låtande alla ämnen, språk, historia, geografi och
naturvetenskap samverka för att på denna enda punkt gifva en
fullt klar bild; i andra klassen skulle man på samma sätt
uteslutande sysselsätta sig med de grekiska guda- och
hjältesagorna, i tredje skulle De Foës Robinson Crusoe blifva
midt-punkten för hela undervisningen o. s. v. Men föreläsaren ansåg,
att man med undvikande af dessa öfverdrifver borde kunna låta
de olika ämnena något mer understödja och beröra hvar andra,
än hvad nu är fallet, och framhöll därvid särskildt det olämpliga
i att naturvetenskapen redan i skolan fått sönderfalla i ett
antal skarpt skilda discipliner, under det att viktiga grenar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
