- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiotredje årgången. 1897 /
200

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200 Om kunskapspröfningar vid elementarundervisningen.

Men ’ ehuru, såsom ofvan antydts, resultaten af
elementarundervisningen i det skriftliga framställningssättet
synas hafva öfverträffat dem, som vunnits på det muntligas
område, och fastän, det blifvit sagdt att föreliggande
uppsats komme att företrädesvis beröra detta senare,
vill jag likväl icke underlåta att här framhålla
önskvärdheten af att åt de skriftliga arbetena måtte egnas
fortsatt och deras systematiska utveckling åsyftande omsorg,
som bl. a. kunde yttra sig i:

införandet af skriftliga uppsatsers utarbetande öfver
lämpliga ämnen redan inom de lägre klasserna;

val af sådana ämnen att lärjungarne vid dessas
behandling i allmänhet må kunna bygga på egna
erfarenheter, till fromma för framställningarnas sanning och
sans och till stäfjande al tomt svammel och svulstighet;

sparandet till de högre klassernas lärjungar, hos
hvilka verkliga kunskaper och en viss mogenhet böra
finnas, af ämnen, som föranleda mera raisonerande och
spekulerande afhandlingar; och

motarbetandet, till förmån för enkla och sakrika
framställningar, af ali förkonstling genom
schablonmes-siga indelningar samt innehållslösa, frasrika inledningar
och slutklämmar m. m.

Med afseende å de muntliga kunskapspröfningarüa
händer det under nuvarande förhållanden mycket ofta,
då man spörjer en ung man, som aflagt
mogenhetsexamen, huru förhören i skolan gingo till: om de
anordnades så, att lärjungarne kunde reda sig med ett
eller annat kortfattadt svar, eller om de föranledde
sammanhängande redogörelser, att man får till svar: »ja, i
historien förekom det nog, att vi fingo berätta, men i
allmänhet och särskildt i de andra ämnena fingo vi blott
lemna enstaka svar på ofta lösryckta frågor». Sådana
unge mäns ofta visade ovana vid följdriktigt affattade,
längre sammanhängande redogörelser ådagalägger också,
att deras uppgifter ej sakna grund.

Nu torde såsom försvar för de rådande bruken
många skolmän säga, att ett sådant förhör medelst
kringkastade, lösryckta frågor är nödvändigt dels för att
genom den alltid hotande frågan tvinga alla lärjungarne
att läsa öfver och dels för att under förhöret hålla dem
alla vakna. Detta medgifves ock. Det är alldeles
riktigt! Men man behöfver ej derför uteslutande använda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1897/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free