Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Lit t eraturanmälan.
tilltalande verser eller stycken utelemnats, då framställningen
det tillåtit. De ursprungliga versnumren äro bibehållna.
Huru planen i detalj utförts, framgår af följande närmare
specifikation :
Ur första boken är blott början medtagen: stormen,
skeppsbrottet och landningen i Afrika (t, o. m. v. 304, dock med vissa
uteslutningar äfven i det föregående). Af andra, fjärde och sjätte
böckerna är det mesta bibehållet, hvaremot tredje, sjunde, åttonde
och elfte boken fullständigt saknas. Af femte boken har
episoden om knytnäfskampen utvalts och ur nionde den om Nisus
och Euryalus. Ur tionde och tolfte böckerna äro vissa
stridsskildringar utryckta (ur tolfte tvekampen mellan Aeneas och Turnus).
Mot urvalet kunna nog anmärkningar göras, men då
därvidlag gärna det subjektiva tycket spelar in, torde ock vara
svårt att i den frågan komma till någon allmängiltig enighet.
Jag kan dock ej underlåta att beklaga saknaden af t. ex. vissa
partier i första boken. De sagosköna skildringarna af mötet
mec! Venus i skogen, vandringen inom molnhöljet, mottagandet
i Kartago, den låt vara anakronistiska skildringen af dess
byggnader in. m. — nog. äro dessa partier lika tilldragande, lika
kulturhistoriskt intressanta och styckevis äfven lika poetiska som
hökens första »stormiga» hälft. Att tredje boken i sin helhet är
tråkig, nekar nog ingen, men vissa mindre partier ur densamma
synas mig med orätt uteslutna t. ex. Aetnaepisoden och
Cyklop-skildringen (570—683).
Hvad själfva förklaringarna vidkommer finner jag dem både
fullständiga och goda. Om de på ett och annat ställe något
för mycket synas mig skatta åt det vedertagna bruket att lägga
hufvudvikten på det grammatisk-stilistiska så är detta ett fel
som af mången helt visst kommer att anses som en förtjänst.
Mig synes emellertid Vergilius alldeles särskildt lämpa sig till
underlag för en kulturhistorisk—realfilologisk kommentar.
Jag har visserligen under läsningen, på en »skolpedants»
vanliga vis, »märkt ord» här och där, antecknat vissa i min
tanke mindre lyckliga förklaringar, såsom t. ex. sid. 25 på tal
om fui mus 7 roes, fuit Ilium: »Perf. præs. betecknar ofta ett
tillstånd, som ej längre varar» (det borde väl betonats att det
just är resultatet i nutiden : »det är förbi» som här funnit ett
uttryck); ett och annat något sökt parallelcitat såsom till II,
417 Östans sång ur Atterboms Lycksalighetens ö: »Än är
Persien mig kärast af all land på jordens ring, hela dagar i dess
parker- tumlar jag min skäck omkring» m. m., men jag finner
det oangenämt att med småaktiga anmärkningar förtaga det i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
