Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’250 Anteckningar fr. en pedagog, studieresa till Finland.
Helsingfors eger en mycket stor rikedom på
skolor af olika slag: normallycéer, reallycéer (blott för
gossar), statens flickskolor, privata skolor för gossar
eller flickor samt de synnerligen moderna samskolorna —
och af alla dessa olika slags skolor finnas både svenska
och finska. En varm ifver för bildningens befrämjande
och höjande är ett af de mest karakteristiska dragen
hos det moderna Finland, och det så väl hos det svenska
som hos det finska folkelementet, och denna ifver har
tagit sig ett praktiskt uttryck i en synnerlig
offervillighet, då det gällt skolväsendet. Att man af sitt begär
att pröfva och draga nytta af hvarje nytt uppslag på
det pedagogiska området här och där låtit leda sig på
afvägar, torde ej kunna förnekas. Såsom förut
påpekats, har man gripits af ett slags panisk skräck för de
gamla språken, och bland alla Helsingfors’ många
skolor med svenskt undervisningsspråk fins blott ett enda
latinläroverk, nämligen Svenska Normallycéet. *) Vid
universitetet har man ändrat examensfordringarna, så
att de flesta examina inom filosofiska, juridiska och
medicinska fakulteterna kunna afläggas utan kunskap i
latin och grekiska, hvaraf åter följden blifvit, att
professorerna nu höja en allmän klagan, att studenterna
blifva allt mera omogna och ur stånd att följa med
föreläsningarna. Lärjungeantàlet vid statsläroverken
minskas och i stället uppblomstra en mängd privata
realläroverk, till hvilka de förmögnare klasserna skicka sina
barn; i detta afseende torde dock driffjädern ej blott
vara oviljan emot latinet, utan äfven ett i det liberala
Finland högst egendomligt, aristokratiskt begär att
afsöndra sig från de lägre folkklasserna, något som vi i
det konservativa Sverige knappt känna till; hos oss
sitter i skolan sonen af en grefve eller ett statsråd vid
sidan af en handtverkares eller en bondes son, och i
allmänhet torde beröringen vara till nytta för båda
parterna. Ett annat egendomligt drag för det finska
skolväsendet är den stora tillslutning, som samskoleidén
vunnit därstädes; i Helsingfors finnas ej mindre än
tre svenska samskolor (af hvilka dock en snart kommer
*) Jag räknar ej, att man vid ett par privatskolor nyligen
infört en kort latinkurs med 3 timmar i veckan såsom frivilligt ämne
i de bâcla högsta klasserna; detta faktum kan clock vara viktigt
såsom början till en reaktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
