Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
Litteraturanmälan. 284’
gjort för att undfå seger» — — »När sist han döma slöt
och i folket nedsteg». —
Det slags hopande af öfverflödiga utropsord och
hjälp-pronomina samt af synonyma orcl och uttryck, hvilket är
utmärkande för Almqvist som skald, kominer lätteligen att
förefalla den unge läsaren som ett tomt prat. Några exempel må
anföras ur »Arturs jakt» :
-Men jag, för mig, Crimonne ät mig jag tager. Reel
ut-} sir Agrawainé, red ut Crimonne». — »Ty flicka förr ej,
flicka af ätt ej sådan du har försvarat, som du i dag
försvarar». — »Ty intet nu jag äger ! Allenast äger två
systrar — två, som ensamma allt besitta». — »I
blink-snabbt traf nu skynda vi, skynda vi oss». — » Gången
bort är Dersagrena, mina döttrars moder — gången min
gemål ifrån mig!» — »Så säg, o konung, tala och bjud,
hvad hundar». — Hvad vill, hvad önskar han, att jag
skulle vilja?» — Artur såg den unge småsven, såg
omkring sig, såg på alla, sist på riddar Merwyn såg:» —
»Du mig en c aha lier o errante skulle benämna nu: en
irrande riddarkämpe». —
»Exemplen kunna ökas i oändlighet», tillägger
Professor Lysander, som »i ett sådant skrifsätt» säger sig ej se
annat än »tomt prat».
Han fortsätter: »Man invände icke, att sådant skrifsätt
är nödvändigt för iakttagande af stilens fordringar i de episka
dikterna, ■— — — — och Arturs jakt; cl en episka diktarten
kräfver en viss bredd; men det slags bredd i stilen, som på en
gång är slapp och tvungen, tung och tråkig, hör icke dit.»
Nej, Almqvists dikter lämpa sig ej till läsning för femton
eller sexton års gossar. För den åldern egnar sig bättre
läsning af den sköna fosterländska poesi, som ligger emellan
Tegnérs Svea 1811 och vår tid. Vidare kan fråga uppstå, om
det är rätt och tillbörligt att afstå något al den i lag påbjudna
läsningen till förmån för andra discipliner t. ex. historia,
geografi, naturalhistoria m. fi. Är detta ej att taga timmar från
modersmålet och gifva dem åt andra ämnen? Lika litet som
en lärare i modersmålet i sjette och sjunde klasserna är
berättigad att under modersmålstimmarne sysselsätta eleverna ined
läsning af historisk, geografisk eller naturalhistorisk litteratur
annat än undantagsvis, då ett och annat stycke uppläses såsom
mönstergiltigt, lika litet har han rättighet att förvandla
ferieläsningen i modersmålet till en ferie läs a ing i historia} geografi,
naturalhistoria 111. fi. Vore detta tillåtet, då kunde ju t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
