Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299 Det humanistiska gymnasiets uppgifter och utsikter.
Ur detta bestämmande af gymnasiernas speciella
mål framgår med nödvändighet mången fordran, månget
bud och månget förbud.
Alldeles förvändt vore det, om gymnasiet på något
studieområde ville sträfva efter en viss fullständighet i
vetandet, efter en afslutning. Fullständighet är
öfverallt icke en pedagogisk princip, det är en vetenskapens
grundsats. Pedagogisk är principen om ett rätt urval,
och detta urval måste på gymnasiet vara riktadt på att
gifva lärjungen en impuls att tränga vidare fram från
mål, som han här har nått. Gymnasialundervisningen
måste söka frambringa lärjungar, som törsta efter
vetande, icke sådana, som äro mätta på vetande.
Lika förkastlig som sträfvan efter fullständighet och
afslutning vore sträfvandet efter största möjliga lättnad
Vi lefva i våra dagar under kommunikationens tecken
och kommunikationens ideal är den högsta grad af
lätthet, den minsta tidsförlusten. Men skulle någon i
enlighet härmed beteckna såsom gymnasiets ideal, att
mo-genhetsbetyget skulle kunna vinnas på kortaste tid och
med minsta möda, så hade han icke tecknat en
idealbild, utan en karrikatyr af gymnasiet. Att utbilda
förmågan, att fördraga och energiskt och skickligt
öfvervinna andliga ansträngningar, att väcka hågen att taga
dem på sig — det är uppgifter för ett gymnasium, det
mål på det andliga området, som svarar emot hvad man
till främjande af kroppens utveckling söker vinna
genom gymnastik.
En tredje fordran, som bör ställas på den
gymnasiala uppfostran, är utbildningen af sinnet äfven för det
vetande och den sanning’, som icke hafva något
marknadsvärde, väckandet af den känslan, att den
vetenskapliga forskningen i och för sig, utan hänsyn till
praktisk användbarhet, är en i hög grad värdig uppgift
för människoanden. Man har förr gärna betecknat den
motsatta riktningen med ’ uttrycket amerikanism. Då
nu i de Förenta staterna vetenskaplig* forskning allt
rikare uppblomstrar äfven på sådana områden, som
icke gifva ränta i ordets vanliga betydelse, såsom på den
klassiska biologiens och arkäologiens områden, är detta
beteckningssätt icke vidare berättigadt; men den därmed
betecknade riktningen har icke dött ut, och gent emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
