Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i(j Nyare åskådningar inom den svenska hist, skollitteraturen.
Ferdinand II, Ludvig XIV och Napoleon III. En smula
gammalmodig synes mig uppfattningen af Strafford vara (sid.
251). Författaren af denna afdelning hade haft godt af att
taga kännedom om prof. Stavenows lilla fina bok Den stora
engelska revolutionen, där den opartiska moderna forskningens
ståndpunkt på ett ypperligt sätt kommer till svnes i fråga om
Thomas Wen t worth, earl af Strafford. Han skulle därifrån ha
kunnat taga jämförelsen med Johan Gyllenstjerna, en
personlighet, bekant för lärjungen från läseboken i svensk historia, och
sagt, att Straffords opposition under en tidigare period aldrig
var riktad mot det absolutistiska systemet, utan blott mot de
usla statsmän, som då representerade detta system. Och ban
kunde godt ha strukit litet af hvad han nu yttrat om Straffords
uppträdande såsom president för rådet i York och vicekonung
på Irland och i stället berättat, hurusom Strafford öfverallt, dit
han skickades, genomförde, om ock med järnhand och utan
noggrannt iakttagande af laga former, men dock alltid med
omutlig rättvisa, en ordnad rättsskipning och förvaltning samt
hurusom han särskildt på Irland fick bukt med laglösheten,
röjde vägar, införde industri, dref bort ovärdiga präster och
byggde skolor, så att, som någon sagt, »Irland aldrig, hvad de
materiella intressena angår, varit så lyckligt som under
Went-worths styrelse.» Att det absolutistiska systemet strandade,
emedan det. saknade en ideell grundval i folkmedvetandet, får i
läseboken sitt tillbörliga påvisande.
Rysslands historia behandlas i detta arbete med stor
utförlighet ända från Ivan III:s dagar, och detta med ali rätt,
ty för ett fullt förstående af ett viktigt kapitel i Nordens
historia under reformat] on stideh varf vet är en orienterande framställning
af den ryska maktens genesis väl behöflig. Hvad som här
skänkes oss i detta stycke, är gifvet med mycken reda och
sakkunskap; dock synes vid skildringen af Boris Godunov och
af Bogdan Chmelnitskij’s uppror öfverensstämmelsen med
Silfverstolpe^ öfversättning af Rambauds ryska historia väl icke hafva
behöft vara — så ytterligt verbal, som den vid en närmare
granskning visar sig vara. Man jämföre läseboken I sid. 296
sista raden frän »I verkligheten . . .» o. s. v. med sid, 253 rad
15 nedifrån: »I verkligheten . . .» o. s. v. i första bandet af
Silfverstolpes öfversättning samt sid. 301 och följ. i läseboken
med sid. 29G f. hos Rambaud! leke mycket är ändradt. Man
kan icke neka till, art detta sätt kunnat: vara onödigt, om det ock
visst icke är vardt någon stor uppmärksamhet; hade man blott
i förordet omnämnt lånet, vore ju alis intet att säga därom, att
man i en läsebok användt ett längre citat af en berömd för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
