- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiotredje årgången. 1897 /
322

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

322

Lit t er atur anmälan.

till en kusk, eller finns det något mer tröttande än att höra
honom trassla in sig i passé défini och imparfait du subjonctif,
dessa i Ile-de-France absolut utdöda tempus?» — Nej, talspråket
läres ej i böcker, allra minst hos 1600- och 1700-talens
författare, ej ens alltid i de parlörer, som säga sig lära samtalsfranska
men som i själfva verket stundom gifva en franska, daterande
sig från två ârliuiidranden tillbaka. Det är också vida
naturligare att först lära sig talspråket: detta är ju grunden till
litteraturspråket. Lr pedagogisk synpunkt är det äfven
lämpligare att börja med talspråket, emedan orden i detta vanligen
ha sin ursprungliga betydelse och det ena ordet förklarar det
andra i de enkla fraser, som däri användas. Förf. vilja
emellertid ej genom det föregående säga, att de förkasta litteraturläsningen,
utan endast visa, att denna bör komma i andra, ej i första
rummet.

Artikel 2 ålägger läraren att först ocli främst göra eleven
fullt säker i det främmande språkets uttal. För att detta skall
blifva möjligt, må han i början uteslutande använda fonetiska
texter. Denna artikel innebär två saker. A ena sidan fordras
ett rätt uttal af de främmande språkljuden i och för sig, å den
andra ett rätt användande af dessa ljud. Ett rätt uttal bör
läraren bibringa sina elever med hjälp af den vetenskapliga
fonetiken, och detta så snart som möjligt, ty talorganen hårdna
med åren och hörseln förlorar i finhet, hvarför nya ljud,
särskildt sådana, som endast föga skilja sig från modersmålets egna,
efter den första barndomen endast ined svårighet kunna
uppfattas och återgifvas. Att rätt använda de olika ljuden lär sig
eleven lättast genom att i början beteckna hvarje ljud med ett
och samma tecken — genom att begagna sig af fonetisk skrift.
För en nybegynnare är nämligen den ofonetiska franska skriften
med sina mänga tecken för samma ljud alltför svår att hålla i
minnet, och det är vigtigt, att eleven genast kan igenkänna ett
ljud och kan uttala ett ord, utan att förut hafva hört det.

Hufvudinnehållet af de öfriga artiklarne är följande: Art. 3,
som så att säga är en utveckling af art. 1, innehåller, att
lärjungen bör inöfva fraser och vanliga idiomatiska vändningar
pä det främmande språket. Art. 4: Grammatiken skall i början
läras induktivt, såsom korollarium och generalisering af de fakta,
som iakttagits under läsningen, först senare systematiskt. Art. 5:
Så mycket som möjligt bör uttrycket på det främmande språket
direkt sammanställas med sin idé. Endast i nödfall må man
gripa till öfversättning. Art. 6: Skrifningarna skola i början
endast bestå i återgifvande af redan lästa texter, därefter i åter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1897/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free