Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litt eraturanmä lan.
323
gifvande af berättelser, som läraren uppläst, slutligen i fria
uppsatser. Öfversättningar och toma ta böra sparas till ett högre
stadium.
Med anledning af de ofvan anförda artiklar ne, göra förf.
några anmärkningar angående skilnaden mellan att kunna läsa
ett språk och att kunna tala det. Af dem, som undervisats
efter gamla metoden, äro väl många skickliga i att öfversätta
svåra texter från det främmande språket, men få kunna i tal
uttrycka de enklaste tankar därpå och ännu färre så ledigt röra
sig med detsamma, att de ej däri inblanda från deras eget språk
rent öfversatta uttryck. Det vanliga grammatikstudiet är till
föga nytta vid talandet, ty, då man talar, har man ej tid
att tänka på grammatikens regler. För öfrigt äro grammatikerna
ofta föga tillförlitliga. Nej, den stora konsten är att kunna
tänka på det främmande språket, och detta läres ej i någon
grammatik och ej heller genom temaskrifning. Temaskrifningen
och öfversättningen förhindra snarare lärjungen att intränga i
språkets karaktär. För att blifva förtrogen med det främmande
språket måste man emancipera sig frän sitt eget, men
öfversättningen och temat binda en vid detta. Öfversättningen har
därjämte andra olägenheter med sig. Utom det att den
onödigtvis inför en andra beteckning af en iclé, förorsakar clen stora
svårigheter, clå man har att göra med ord och uttryck, som ej
fullt hafva sin motsvarighet i skilda språk.
I sin helhet baserar sig metoden — som väl kan studeras
i Passy—Tostrups Leçons de Choses — på inlärande af
fullständiga fraser, som, i början elementära, blifva allt mer
invecklade, Lärjungen vinner på detta sätt insigt i huru han
bör använda de ord han redan inhemtat; och genom att orden
åtföljas af den handling de beteckna, fästa de sig säkert i minnet.
Man undviker sålunda det onödigt tröttande or di n plugga n de t.
Grammatiken bör lärjungen själf kunna så småningom
generalisera fram ur sitt exempelförråd, hvarigenom han får klart för
sig, hvad man annars ej alltid inser på skolstadiet, nämligen att
grammatikreglerna uppkommit ur språket, och ej språket ur
grammatikreglerna. Ordförrådet blir visserligen genom detta
tillvägagående tämligen litet, men clet kan ju sedermera lätteligen
utvidgas. Hvad som först och främst fordras för kunskap i ett
språk, är att äga fraseologiska ramar. I stort sedt är metoden
endast en systematisering af den naturliga metoden.
Den kortfattade franska fonetiken följer härpå, företrädd af
några upplysningar om den transkription ock clet uttal, som
förekomma i de följande texterna, Transkriptioiien är den af Asso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
