Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteraturanmälan.
329
originalets disjunktivt frågande uttryckssätt öfvergifvit^ —, III
238 eripient somnuni Druso vitulisque marinis med »skulle en
Claudius själf och en sjökalf väcka ur sömnen» (s. 38) —
somnnm eripere aliciii är väl här mindre »väcka ngn ur sömnen»
än rent af »hindra ngn från att insomna» —, V 25 de conviva
Corybanta videbis (om verkningarna af en dålig vinsort) med
»som gästerna genast berusar» (s. 55) — i viss män förträffligt
och fyndigt, men originaltextens färg har gått förlorad; för öfrigt
finnes i originalet intet, som motsvarar ordet »genast» —, Y 59
Gaetulum Ganymedem med »den simple (?) Gætul-Ganymedes»
(s. 57), VII 29 hederis et imagine ’macro, med »utmärglade
bysten med murgrön» (s. 108) — i det öfvers, fattat uttrycket
såsom ett slags hendiadys ; riktigare är väl dock att bevara
originalets kopulativa samordning, enär det var skalden själf
som såsom sångarlön fick en murgrönskrans —, VII 115
surgis tu pallidus Aiax med »du din (!) bleke Aiax dig reser»
(s. 114) — uttrycket erinrar för mycket om vissa vulgära
ana-themata —, XI 172 testarum crepitus med »kastagnetternas
smattrande ljud» (s. 180), XI 175 pytismate med »med spottade
vinprof(?)» (s. 181), XIII 36 f. putet ull i s esse aliquod mimen
templis araeque rnbenti med »att han skall tro på en gud för ( ?)
ett enda tempel och altar» (s. 193) — prep. för ej fullt klar
till sin bet., rubenti ej öfversatt ■—, XIII 41 privatus med
»som enskild man» (s. 193) — näppeligen lämpligt om Jupiter,
medan han »ännu lefde i grottor på Ida». Egendomligt för
öfvers, är att, då J. brukat ord, som betyda frysa eller
nakenhet, för att typiskt beteckna nöd och elände, återgifva dem med
svälta. Så öfversattes I 74 pr obitas laudatur et alget med
»rättrådighet prisas och svälter» (s. 6) och VII 34 f. tunc segue
suamque Terpsichoren odit facunda et nuda senectus med »sig
själf och sin sångmö hatar den ålderdom, som svälte/r ihjäl med
sitt snille». Svenskt språk och föreställningssätt nödga icke till
en sådan ensidighet. —■ Att uttryck sådana som »sådant som
passar i stycke» (s. 29, III 97), »drifver sitt förspel» (s. 79,
VI 238), »i Khodopes sköte» (s. 139, IX 4), »ordentligt göra
sin tjänst» (s. 142, IX 43 f.), »vägra de vissnade lemmar sin
tjänst» (s. 161, X 205) icke äro i egentlig mening trogna
öfversättningar, är lika visst, som att man bör hålla öfvers,
räkning, för det han med riktig smak förskonat läsarens öga
från ett ordagrannt återgifvande af originalets alltför obscena
detaljer. — På somliga ställen är språkriktigheten antingen alis
icke till finnandes eller åtminstone tvifvelaktig ; t. ex : s. 4 (I
49) »frodas i (i st. f. trots) gudarnes ogunst», s. 15 (II 30)
Pedagogisk Tidskrift 189 7. 8. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
