Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
Om feriekursen i Greifswald 1897.
personlighet göra honom alldeles särskildt kvalificerad att lia
om händer nämnda del af undervisningen.
D:r Bruinier föreläste tvä timmar i veckan öfver Die
Hanptschiuierigkeüen der deutschen Sprache. Såsom en sådan
Hauptscliwierigkeit ansågos först och främst de modala
hjälpverben med deras mångskiftande användningar. Vid deras
behandling började han med att språkhistoriskt och etymologiskt
fastställa deras grundbetydelse för att sedan uppvisa, huru
denna mer och mer differentierat sig, allt under anförande af
talrika och instruktiva exempel, hämtade ur talspråket. Härvid
kom föreläsaren att uppehålla sig företrädesvis vid sollen, af
hvilket verb han genom ett kanske väl långt drifvet särskiljande
kunde uppställa och beskrifva icke mindre än bortåt tretttio
olika bruk. Särdeles intressant var att följa föreläsningen,
när det visades, huru i synnerhet vid sollen, wollen, müssen och
iver den tvenne verbs föreställningssferer kunna så gripa, in i
hvarandra, att i vissa fall valet af det ena eller af det andra
modalhjälpverbet blir likgiltigt. Xär detta ämne var utfördt,
uppt.ogs till behandling bruket af indikativ och konjimktiv. Då
föreläsaren äfven här fäste hufvudvikten vid det talade språket,
måste ban helt naturligt vid granskningen af de många olika
användningarna af konjunktiv, som våra skolgraiiiniatikor
inne-hälla, förklara åtskilliga af deras regler otillfredsställande. I
själfva verket funnes blott ett par fall, där icke talspråket
föredrogo eller åtminstone tilläte indikativ. Konstruktionen med
als dass stämplades som en latinism, för hvilken i
umgänges-språket infinitiv med um—%u vore uteslutande bruklig.
Beträffande konjunktiven i indirekt anföring betonades, att valet
af niodus vore beroende af den talandes uppfattning af det
anförda såsom faktiskt eller icke. I ett exempel sådant som
detta: Ich glaube, dass er kränk ist, vore det ett »andligt
själfmord» af den talande, om han satte konjunktiv, under det att
i uttrycket: Du sagst, dass er kränk 1st, helt enkelt lifligheten
fordrade indikativ. Öfverhufvudtaget gjorde föreläsaren för sina
förklaringar ett tämligen ymnigt bruk af denna det tyska
språkets liöflighetsprincip, som han kallade det. Efter modusläraii
behandlades viktigare delar af läran 0111 tempus. Särskildt
omständligt genomgingos de bekanta fall, där man i svenskan
använder tempus för fullbordad handling, under det att tyskan,
fästande sig mera vid handlingens egenskap af att ännu vara
oaf slutad, väljer presens och imperfektum. Äfven åt bruket af
imperfektum och perfektum i berättelse ägnade föreläsaren sin
uppmärksamhet, och kom resultatet af hans undersökning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
