Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361 Om feriekursen i Greifswald 1897.
deutschen Grammatik tecknade han genom anförande och
förklarande af typiska exempel grunddragen af det nyhögtyska språkets
tillkomst. Därvid fästes uppmärksamheten bland annat på de
talrika lågtyska element, som införlifvats med den moderna tyskan,
samt på den roll, som dialekterna öfverhufvud spelat med afseende
på språkets utbildning. Hvad särskildt klassikerna anginge,
påträffades ej sällan hos dem former och vändningar, som vid
första påseendet kunde tyckas besynnerliga eller rent af oriktiga
men, sedda i belysning af den dialekt, till hvilken den i fråga
varande författaren genom börd och uppfostran hört, finge sin
naturliga förklaring och ett relativt berättigande.
Under särskilda timmar fingo åhörarne göra noggrannare
bekantskap med Luthers språk. Till grund för dessa
föreläsningar och öfningar lades en kritisk upplaga af valda stycken
ur Luthers bibelöfversättning i dennas olika bearbetningar och
upplagor. Föreläsaren lät sig angeläget vara att icke blott
klargöra Luthers grundläggande betydelse i allmänhet för daningen
af ny högtyskan utan äfven att visa utvecklingen inom Luthers
eget språk, hvilken väl i det stora hela varit framåtskridande men
i enstaka fall måste betecknas som tillbakagående, när den
bedömdes med hänsyn till ny högtyskan s allmänna skaplynne.
För dem, som ville uppfriska sina insikter i det äldre språket,
ledde professor Reifferscheid äfven öfningar i medelhögtyskan.
Härvid begagnades Lachmanns bekanta edition af Der mbelunge
not, af hvilket epos fjärde sången gjordes till föremål för
granskning så väl med hänsyn till de gängse teorierna om diktens
tillkomst som i metriskt och hermeneutiskt afseende.
Den litteraturhistoriska delen af kursen sköttes af doc.
Brainier och prof. Siebs. Den förstnämde föreläste öfver Die
Volkslieder der deutschen Befreiungskriege (1813 —15) och hade
därvid en rätt talrik åhörareskara, som till en icke ringa procent
utgjordes af främlingar. Först framlade föreläsaren sin
uppfattning af folkvisans väsen och begrepp. Såsom sådan vore att
uppfatta hvarje sångbar dikt, som vare sig den skapats af en
olärd man eller af en konstskald, af folket antagits såsom
ett fullödigt uttryck för dess känslor och stämningar. Därefter
företogs en psykologisk analys af tyska. folklynnet i allmänhet
och undersöktes, hvilka andliga strömningar vid tiden före och
efter befrielsekrigen rörde sig bland Tysklands olika stammar
och sökte sitt uttryck i folkvisan, och till sist upplästes
åtskilliga prof på folkvisor från nämnda tidehvarf, beledsagade af
upplysande anmärkningar.
Pedagogisk Tidskrift 189 7. 9. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
