- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiotredje årgången. 1897 /
360

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

360

Om feriekursen i Greifswald 1897.

jämförelse med hvarandra pröfvades med afseende på sin
korrekthet och om nödigt förbättrades. A andra sidan uppmanades
deltagarna att flitigt interpellera läraren för att därigenom till
äfventyrs gifva uppslag till behandling af taflan från någon ny
synpunkt. Denna ständiga växelverkan mellan lärare och lärjungar
förlänade d:r Bruiniers timmar ett alldeles särskildt behag, på
samma gång som undervisningssättet genom sin oberäknelighet
ställde synnerligen stora kraf på läraren. Det fordrades
verkligen ett ej ringa mått af språklig insikt och fyndighet för att
på stående fot lösa alla de problem och besvara de ofta
öfverraskande frågor, som framställdes till honom.

Öfningarna inom de öfriga grupperna försiggingo på ungefär
enahanda sätt, blott med den skillnad, att till grund för dem
lades icke • någon tafla utan sammanhängande texter, dramer ocli
berättelser, saint att ledarne ej ådagalade den insikt och
erfarenhet som d:r Bruinier. Då de ej tycktes äga någon vidare
förtrogenhet med skandinaviskt språk och föreställningssätt, kunde
pedagogiska missgrepp med afseende på undervisningens innehåll
naturligtvis ej undvikas. Ej utan nytta voro de öfningar i
synonymik och begreppsförklaring, som ägde rum, liksom ock
må framhållas, att isynnerhet inom första afdelningen med berömlig
omsorg vakades öfver, icke blott att de enskilda ljuden och
orden riktigt uttalades, utan ock att satsaccenten så vidt möjligt
kom till sin rätt. Intressant var för öfrigt att iakttaga, hurusom
utländingen, hvilka insikter i tyska språket han för öfrigt hade,
sällan lyckades så frigöra sig från modersmålets inflytande, att
man icke på konstruktionerna och ljuden kunde höra, hvarthän
han egentligen hörde. Så, för att anföra ett par exempel, kände
man genast igen engelsmannen j>â det diftongiska uttalet af de
långa vokalerna, finnen på det sjungande tonfallet, uppsvensken
röjde sig genom det alltför öppna uttalet af ö-ljudet och dansken
genom sin oförmåga att riktigt uttala sch. Å andra sidan var
det rätt trösterikt att finna, att till och med bildade tyskars språk
fonetiskt sedt ingalunda är, hvad man gemenligen kallat
Bühnen-sprciche, samt att någon gång en utländing, 0111 han eljest
satt sig någorlunda in i språkets lagar, kan ha ett säkrare
omdöme, i hvad mån ett uttryck är riktigt eller icke, än den
infödde, som mera låter leda sig af sitt öra och därvid stundom
missledes.

Fullföljdes vid dessa föreläsningar och öfningar ett
hufvudsakligen praktiskt syfte, hade däremot professor Reifferscheids m
uteslutande teoretisk karaktär och besöktes öfvervägande af
tyskar. I sina föreläsningar öfver Hauptkapüel der neuhoch-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:39:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1897/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free