Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
Lit t eratur anmälan.
gränsen mellan det naturvetenskapliga och humanistiska området:
en naturvetenskap som tillika omfattar människolif vet (Löffler).
I nära samband med de olika uppfattningarna af geografins
ställning som vetenskap står ock den fråga, till hvilken förf. sedan
öfvergår, nämligen: åt hvem bör geografien anförtros i skolan?
Med full rätt påpekas det orimliga i att geografiundervisningen
i de nordiska länderna i regel anförtros åt lärare, som i ämnet
sakna universitetsbildning och nödgas bygga blott på de
reminiscenser, som kunna finnas kvar från deras skoltid, med hvilka
det ju dock ej kan vara mycket bevändt, hälst ämnet ju
åtminstone i Sverige för latinarne afslutas redan i 5:te klassen.
Detta är ju än så länge hos oss ett nödvändigt ondt, men förf.
kunde måhända ha påpekat, att det ej är någon egendomlighet
för oss, ty samma klagan öfver ämnets misshandling höres gång
efter annan från Tyskland, där dock professorsstolar funnits vid
ett flertal universitet i omkring 20 år. Om den skrifvelse, som
riksdagen i våras af lät till k. m:t om att geografin skulle få
räknas som själfständigt ämne vid tillsättande af adjunkturer
och kollegat *), kommer att leda till någon åtgärd, förefaller det
ej osannolikt, att detta skall leda till att de blifvande
läraregenerationerna kraftigare lägga sig på ämnet. Om anm.
obetingadt ansluter sig till förf:s uttalade önskan, att geografin
icke må ställas sämre än hvarje annat skolämne genom att
anförtros at lärare, som sakna studier i facket, känner han sig
däremot vida mindre säker på det berättigade i ett uttalande af
sektionen för naturvetenskap och geografi vid skolläraremötet i
Hälsingfors 1893, som förf. gör till sitt och där det bl. a. heter,,
: at t undervisningen i naturkunnighet och geografi borde vid vårt
lands alla skolor anförtros åt en lärare vid hvarje skola». En
sådan princip kan stå hindrande i vägen för klassläraresystemett
som enligt anm:s tro är af stor vikt både från uppfostrans synpunk,
och för att motväga den sönderslitande öfveransträngning af de
stackars lärjungarne, som gärna blir en följd af ett genomfördt
ämnesläraresystern. Vidare är det . svart att förneka, att
naturvetenskapsmannen stundom ej kan frigöra sig från en stark
exklusivitet, att han glömmer, hvad förf. på ett annat ställe säger,
att det i skolan ej gäller att utbilda geografer eller geologer,
och med för starkt betonande af ämnets fysiska sida alldeles
försummar den historiska och ekonomiska geografin och de för-
Hvarföre ej äfven af lektorat ? Realisterna läsa ju ämnet ända
till studentexamen, och sammanlagda timantalet i 6:te och 7:de kl. är
jämförligt med filosofins och den nu lyckligen aflysta hebreiskans,
hvilka discipliner ej sällan förekomma som lektoratsämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
