Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429 Vår a. lärjungar s psykiska individualitet.
Det lider intet tvifvel, att man både med ergograf och
ästesiometer, möjligen också med andra fysiologiska apparater*),
skall kunna vinna värdefulla bidrag för uppskattandet af en
persons förmåga att utföra ett själsarbete: det kan ju icke
utföras annat än genom det kroppsliga organet. Metoden har en
stor förtjänst i den lätthet hvarmed den kan användas: den
kräfver icke något tröttsamt arbete af den, som skalf undersökas
med afseende på en redan inträdd trötthet, och den ingriper
icke på något vis störande i hans vanliga arbete. Men man
kan icke stanna vid sådana mätningar, om man vill studera
den andliga kraften och dess nedsättning. Jag antager, att ined
ali andlig ansträngning följer nedsättning i både muskelkraft
och sensibilitet och rubbning i vitala funktioner: man kan
således genom dessa förändringar konstatera, att den andliga kraften
är nedsatt; men hur skall man kun na mäta, i hvilken grad den
är det och i hvilken grad dess nedsättning är skadlig och står
nära öfveransträngningen? Den andliga kraften röjes visserligen
äfven i muskelrörelsen och sensibiliteten, men om både de
motoriska och de sensoriska nerverna och de delar af hjärnan, som
närmast stå i förbindelse med dessa nerver, äro uttröttade och
så uttröttade, att man bör låta dem hvila, följer väl däraf med
säkerhet, att icke andra delar af hjärnan fortfarande kunna
användas såsom organ för psykiskt arbete ? Man måste således
mera direkt undersöka den andliga tröttheten och söka mäta den
genom måttet af det andliga arbete, som kan uträttas. Och
först när man funnit en säker och användbar metod att mäta
med sådant mått, kan man hoppas att genom jämförelse med
denna mätning finna proportionerna mellan själens kraftresurser
och det mekaniska mättet. Först då kunna Mossos och Griesbachs
mekaniska mätningsmetoder få en själfständig praktisk betydelse.
Det vore ju synnerligen förträffligt, om vi kunde med hjälp af
ergograf en eller ästesiometern säkert afgöra, huruvida det är klokt
att fortsätta ett andligt arbete eller om vi hellre böra hvila en
stund. Och hvilket härligt diagnostiskt medel skulle vi icke
däri äga både för att upptäcka lättjan hos våra lärjungar och
för att förekomma deras öfveransträngning! Ja — om man så
också kunde lita på deras flit i krökningen af långfingret och
deras uppgifter om huru de känna cirkelspetsarne.
*) John M. Moore redogör i sina »studier Öfver trötthet» för
ett försök att uppsätta trötthetskurvor pä grund af ögonens
accomodations- och konvergensansträngningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
