Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
Vår a. lärjungar s psykiska individualitet.
med 9-siffriga tal fick man som medeltal (från 4 klasser) 84,
87 och 84 fel, vid 10-siffriga 147, 147 och 135; vid
hopsu-meringen af alla fel vid 6—10-siffriga tal erhöllos 318, 319
och 303 fel. Bäknemetoden markerade icke heller någon
tydlig skillnad mellan de bättre och de sämre: under 10 minuter
räknade de bättre (medeltal från 8 klasser) 256 sifferpar,
mellan sorten 229 och de sämre 243 ; felprocenten blef för de tre
grupperna 1,4 °/0, 1,7 % Och 1,8 0/ 0. Kombinationsmetoden åter
gaf klart utslag i den väntade riktningen: de bättre (medeltal
från 14 klasser) fyllde ut 56 stafvelser, mellansorten 48 och
de sämre 43; felprocenten blef i motsvarande ordning 17,3 °/0,
20,8 0/0 och 26,3 °/0. Utslaget vid denna metod visar således
genomgående större och bättre arbetsprodukt för de bättre än
för de sämre och detta i jämn progression: arbetets kvantum
sjunker från grupp till grupp med ungefär 12 °/0, medan
däremot felprocenten växer med ungefär 24 °/0. Differensen
mellan de bättre och de sämre i samma klass visade sig också
större i de lägre klasserna än i de högre: en följd däraf att
texten erbjöd mindre svårigheter för de högre klasserna.
Eb-binghaus finner också sin metod motsvara hvad han väntat:
»den möjliggör en egentlig intelligenspröfning.»
För kuriositetens skull vill jag här anföra, hvilka
resultaten af en sådan intelligenspröfning blefvo vid jämförelse mellan
gossar och flickor. I de lägsta klasserna visade sig gossarne
utan undantag viel försök med alla tre metoderna bättre än flickorna
i motsvarande ålder. I den högsta klassen, den sjätte
årskursen, räknade flickorna 333 sifferpar hvar, gossarne blott 317,
men flickorna begingo fler fel: 16 fel per 1,000 sifferpar,
gossarne endast 12. Vid försöken med de andra båda metoderna
stodo flickorna afgjordt tillbaka för gossarne. Resultatet har dock
icke stor betydelse, emedan flickorna i den sjätte årsklassen —
troligen på grund af mildare flyttnings villkor i flickskolan —
äro i genomsnitt nära 1 1j2 år yngre än gossarne i den sjätte
årsklassen. \7id undersökning af verkligen jämnåriga afdelningar
uppnådde flickorna i både kvantitativt och kvalitativt hänseende
ungefär samma resultat som gossarne.
Hufvudfrågan är emellertid, hvilka resultat de olika
undersökningsmetoderna synes kunna gifva med afseende på
trötthets-frågan.
Minnesmetoden visade icke något menligt inflytande af
flera timmars undervisning.
Räknemetoden gaf ungefär samma resultat som vid
Burger-steins och Lasers försök: antalet räknade siffror börjar relative
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
