Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445 Vår a. lärjungar s psykiska individualitet.
skrifvit något rent godtyckligt. Fjorton dagar senare — vid
lninnesprofvet — möta flere sådana fall: lärjungar, som glömt
de dikterade siffrorna skrifva ned hvilka siffror som helst, i stället
för att efter tillsägelse lämna tomrum. Ytterligare efter 14
dagar anställdes kombinationsprofvet: man trodde icke längre, att
det var så farligt med eftermiddagsundervisningen, metoden ger
bättre tillfälle till själfsvåld, och så började en del lärjungar icke
längre taga uppgiften på fullt allvar utan hjälpa sig öfver
svårigheterna genom att afsiktligt skrifva fel. I synnerhet skedde
detta i sådana klasser, som äfven i öfrigt visat sig vara benägna
för allehanda tjufpojkstreck, och äfven här icke genast utan mer
och mer timme efter timme, uppenbarligen beroende på hvad
man för hvarandra berättat under rasterna. Ebbinghaus anser
visserligen, att man vid första ögonkast ser dessa afsiktliga
fel och således kan skilja bort sådana arbeten, där de
förekomma, men framhåller också, att värdet af klassens arbete
därigenom förminskas, helst det öfvervägande är just de svagare
lärjungarne som gripa till dylika utvägar.
Beträffande de tre metoderna anmärker Ebbinghaus vidare,
att de väl i det stora hela visa, att utvecklingen följer
ålders-tillväxten, men att detta icke i alla fall gäller två klasser, som
följa på hvarandra: det kan mycket väl hända, att en klass i
det ena eller andra hänseendet har en bättre medelsiffra än den
närmast högre. Kombinationsmetoden ger ett starkare utslag
än de andra metoderna. Räknemetoden gaf t. ex. för klasserna
I—VI: 2 följande siffror, utmärkande antalet adderade sifferpar:
211, 251, 250, 259, 286, 318, 290. Minnesmetoden gaf för
klasserna I—VI: i och VII: i följande siffror, hvilka utmärka
medeltalet i en klass gjorde fel i 2 9-siffriga tal: 5,i, 4,7, 2,(3,
3,o, 2,i, 1,4, 1,4. Kombinationsmetoden åter gaf följande siffror,
hvilka i medeltal visa antalet af de stafvelse!’, som en lärjunge
riktigt utfyllt: a) den lättare texten: (I -IV): 32, 46, 49, 69; b)
den svårare texten (V, VI: i och VII: i): 53, 59, 65.
Felprocenten vid kombinationsprofven utgjorde vid den lättare texten
(kl. I—IV): 33, 26, 17, 10 %; vid den svårare texten (kl.
V, VI: i, VII: i): 22, 19, 14%. Kombinationsmetoden gaf
således vid försöket starkare och jämnare numeriska differenser
än de andra metoderna.
Ännu bättre framträdde dess värde, när Ebbinghaus inom
en klass skilde ut tre lika stora grupper af lärjungar: de bästa,
de mellersta och de sämsta. Resultaten sammanräknades från
flere klasser, och man fick därigenom ett medeltal för den bättre,
den mellersta och den sämre tredjedelen inom flere klasser.
Minnesmetoden markerade ingen tydlig skillnad: vid pröfning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
